Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
en båt vid en udde på kusten. Då Ferdinand rådde
fransmännen att försäkra sig om min person, befann jag mig i
mitt baroni Macumer mitt ibland banditer, som trotsa alla
lagar och varje hämnd. Granadas sista spansk-moriska
ätt har återfunnit Afrikas öknar, ja till och med den
saracenska hästen på en egendom, som den fått av saracenerna.
Dessa banditers ögon ha lyst av en vild glädje och stolthet,
då de fingo veta, att de mot spanska kungens vendetta
beskyddade sin husbonde, hertigen av Soria, med ett ord
en Hénarez, den förste, som besökt dem sedan den tid, då
ön tillhörde morerna, och ändå fruktade de dagen förut,
att jag skulle skipa rättvisa bland demi Tjugotvå karbiner
erbjödo sig att sikta på Ferdinand av Bourbon, denne son
av en släkt, som ännu var okänd den dag, då Abenceragerna
såsom segrare kommo till Loires stränder. Jag trodde
mig kunna leva på inkomsterna från dessa ofantliga
egendomar, på vilka vi olyckligtvis tänkt så litet; men min
vistelse därstädes visade, att jag misstagit mig och att
Quever-dos berättelse var riktig. Den stackars karlen hade tjugo
människoliv till min tjänst, men inte en enda réal;
tjugu-tusen tunnland betesmarker, men inte ett hus; urskogar,
men inte så mycket som en möbel. En million piaster
och ägarens närvaro under ett halvt århundrade skulle
behövas till att göra dessa präktiga jordlotter inbringande:
jag skall tänka på den saken. De besegrade göra på
flykten sina betraktelser både över sig själva och över sin
förlorade sak. Då jag såg detta vackra av munkarna gnagda
lik, fylldes mina ögon av tårar; jag såg därstädes åter
Spaniens sorgliga framtid. I Marseille fick jag veta Riegos
slut. Jag tänkte med smärta, att även mitt liv skall
sluta med ett martyrskap, men obemärkt och långvarigt.
Eller är det ett liv att varken kunna ägna sig åt ett land
eller leva för en kvinna! Älska, erövra, denna dubbla sida
av samma tanke, var den lag, som fanns inristad på våra
sablar, i gyllene bokstäver skriven på valven i våra palats,
som oavbrutet upprepades av vattenstrålarna, som höjde
sig ur våra marmorfontäner. Den lagen eldar emellertid
förgäves mitt hjärta; sabeln är bruten; palatset är aska,
den levande källan utsinar i den ofruktbara sanden.
Detta är mitt testamente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
