- Project Runeberg -  Två unga hustrurs memoarer /
74

(1915) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

såsom barn. Maria älskade nämligen den yngre Soria,
och min Felipe avstod från prinsessan Maria i det han lät
plundra sig av kungen av Spanien.» »Den stora saken bör
han ha gjort helt enkelt», sade jag till den unge mannen.

— »Ni känner honom således?» svarade han helt
oskuldsfullt. Min mor smålog. — »Vad skall det bli av honom?
Han är ju dömd till döden», sade jag. — »Om han är död i
Spanien, har han däremot rätt att leva i Sardinien.» — »Ah,
det finnes då gravar också i Spanien»? sade jag och
låtsades taga hans ord som ett skämt. — »Allting finns i Spanien,
till och med gamla tidens spanjorer», svarade min mor.

— »Konungen av Sardinien har inte utan svårighet beviljat
baron de Macumer ett pass», återtog den unge
diplomaten, »men han har nu blivit sardinsk undersåte och äger
präktiga förläningar på Sardinien med hals- och handrätt.
Han har ett palats i Sassari. Om Ferdinand VII dör,
inträder Macumer sannolikt i diplomatiens tjänst, och
hovet i Turin skall göra honom till ambassadör. Fastän
ung, är ...» — »Jaså han är ung! »— »Ja, min fröken, fastän
ung, är han en av Spaniens mest bemärkta män!» —Jag
såg mig om i salongen, medan jag lyssnade till
sekreteraren och tycktes ägna honom en blott medelmåttig
uppmärksamhet, ehuru jag, oss emellan sagt, var förtvivlad
över att ha bränt upp hans brev. Hur uttrycker sig en
sådan man, då han älskar? och han älskar mig. Vara
älskad, tillbedd i hemlighet, i denna salong, där allt utmärkt
och överlägset i Paris samlas, ha en man för sin egen
räkning, utan att någon vet det! O, Renée, nu förstår jag
Parislivet, dess baler och dess fester. Allting har fått sin
verkliga färg för mina ögon. Man har behov av andra,
då man älskar, om också endast för att offra dem åt den
man älskar. Jag kände i mitt inre en annan lycklig varelse.
All min fåfänga, min egenkärlek, min stolthet smektes.
Gud vet, med vilka blickar jag betraktade sällskapet! —
»Ah, lilla spjuver!» viskade hertiginnan småleende till
mig. Ja, min mycket sluga mor hade anat någon hemlig
glädje i min hållning, och jag måste stryka flagg för denna
erfarna kvinna. Dessa tre ord ha givit mig större
världserfarenhet, än jag förvärvat under ett helt år, ty nu äro vi
i mars. Ack! om en månad ha vi inte längre någon italiensk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:51:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaunga/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free