Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XXXV - XXXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
den familjemoder, du skall vara. Med vilken
skarpsinnighet du anade din kallelse! Du synes mig nämligen född
att vara mera moder än älskarinna, liksom jag är mera född
för kärleken än för moderskapet. Somliga kvinnor kunna
vara varken mödrar eller älskarinnor, därtill äro de alltför
fula eller alltför dumma. En god mor och en älskande
maka böra alltid ha förstånd, omdöme och vid varje tillfälle
förstå att utveckla kvinnans mest utsökta egenskaper. O!
jag har noga iakttagit dig, min lilla kisse, och är inte det
detsamma som att säga dig, att jag beundrar dig? Ja,
dina barn skola bli lyckliga och väl uppfostrade, de skola
badas i din flödande ömhet och smekas i din själs ljus.
Säg din Louis sanningen angående min avresa, men
färglägg den med hederliga förevändningar för din svärfar,
som tyckes vara er intendent, och framför allt för din familj,
en verklig familj. Harlove, pius det provengaliska lynnet.
Felipe vet ännu inte, varför jag avreste och skall aldrig få
veta det. Om han frågar, skall jag alltid hitta på något
skäl. Sannolikt skall jag säga honom, att du varit
svartsjuk på mig. Förlåt mig den lilla nödlögnen. Farväl,
jag skriver till dig i största hast för att du skall få detta
brev till din frukost, och postiljonen, som lovat taga det
med sig, sitter och dricker, medan han väntar. Kyss min
kära lilla gudson å mina vägnar. Kom till Chantepleurs
i oktober; jag är då ensam hela tiden, som Macumer skall
tillbringa på Sardinien, där han tänker göra stora
förändringar med sina egendomar. Detta är åtminstone för
närvarande hans plan, och det tillhör hans fåfänga att ha en
plan, han tror sig nämligen oberoende; också är han alltid
orolig, då han meddelar mig densamma. Farväl!
XXXVI.
Från vicomtesse de VEstorade till baronessan de Macumer.
Kära vän, allas vår förvåning har varit stor, då man till
frukosten underrättade oss att ni rest och i synnerhet då
postiljonen, som förde er till Marseille, lämnade mig ditt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>