Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - XLVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
»Men, min herre», sade jag till honom, »jag gör ett villkor
för min erkänsla: omtala inte dessa byggnader och parken
för vem det vara må. Ingen får veta ägarens namn,
lova mig på er heder att iakttaga detta förbehåll i ’min
betalning. *
Förstår du nu skälet till mina plötsliga resor, till detta
hemliga kommande och gående? Ser du var dessa vackra
saker, som man trodde sålda, befinna sig? Förstår du det
stora skälet till omplaceringen av min förmögenhet? Kära
vän, älska är en stor affär, och den som vill älska innerligt,
bör inte ha någon annan. Pengar skall inte längre orsaka
mig några bekymmer; jag har gjort livet så lätt och har en
gång för alla varit husmoder för att inte mera behöva vara
det, utom under de tio minuter varje morgon, som jag ägnar
min gamle hovmästare Philippe. Jag har noga givit akt
på livet och på dess farliga skiften; döden gav mig en dag
grymma lärdomar, och jag vill draga nytta av dem. Min
enda sysselsättning skall vara att behaga och älska honom
och bereda omväxling i vad som synes vardagliga själar
så enformigt.
Gaston vet ännu ingenting. På min begäran har han
liksom jag själv låtit skriva sig i Ville d’Avray; i morgon resa
vi till le Chalet. Vårt liv därstädes skall inte bli dyrt, men
om jag sade dig vad jag beräknar för min toalett, skulle
du med skäl utbrista: »Hon är tokig!» Jag vill pryda mig
för honom alla dagar, såsom kvinnorna ha för vana att pryda
sig för världen. Min toalett på landet skall för året kosta
tjugufyratusen francs och dagtoaletten är inte den dyraste.
Han kan klä sig i blus, om han vill! Tro likväl inte, att jag
vill göra vårt liv till en duell och uppbjuda hela min
uppfinningsförmåga på uppfinningar för att underhålla kärleken:
jag vill inte behöva göra mig någon förebråelse, det är allt.
Jag har ännu tretton år på mig till att vara en vacker kvinna,
och jag vill på det trettonde årets sista dag vara ändå mera
älskad än jag är dagen efter mitt mystiska bröllop. Den
här gången skall jag alltid vara ödmjuk, alltid tacksam
utan bitande ord; och jag gör mig till tjänarinna, alldenstund
befallandet störtat mig förra gången.
O Renée, om Gaston, liksom jag, fattat den oändliga
kärleken, är jag förvissad om att alltid leva lycklig. Naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
