Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - LII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
nister på allvar och älska lidelsefullt blommor; le Chalet
är helt och hållet inbäddat i blommor. Våra gräsmattor
äro ständigt gröna, våra häckar äro ansade lika bra som
häckarna i den rikaste bankirs trädgårdar. Ingenting är
heller så vackert som vår park. Vi äro ofantligt förtjusta i
frukt och övervaka omsorgsfullt våra persikor, våra
drivbänkar, våra spaljéer, våra kålplanteringär. Men för den
händelse dessa lantliga göromål icke skulle tillfredsställa
min tillbedda make, har jag givit honom det rådet att i
ensamhetens tystnad fullborda några av de teaterpjäser,
som han började under sitt betrycks dagar och som
verkligen äro vackra. Detta slags arbete är det enda litterära,
som kan lämnas och återtagas, enär det fordrar lång
eftertanke och inte kräver samma ciselering som stilen. Man
kan inte när som helst skriva en dialog, därtill fordras
uppslag, sammanfattningar, infall, som fantasien alstrar liksom
växterna giva sina blommor och som man lättare finner
genom att vänta på dem än genom att söka dem. Jag
finner behag i denna jakt på idéer. Jag är också min
Gastons medarbeterska och lämnar honom sålunda aldrig,
inte ens på hans resor i inbillningens vidsträckta land.
Förstår du nu, huru jag tillbringar vinteraftnarna? Vår
uppassning är så lätt, att vi ända från vårt giftermål inte
haft ett förebrående ord, inte en anmärkning till vårt folk.
Då man gör dem några frågor angående oss, äro de
behändiga nog att sätta ihop historier; de ha låtit oss gå och gälla
för sällskapsdam och sekreterare hos sitt husbondfolk,
som uppgivits befinna sig på resor; säkra om att aldrig få
en vägran, gå de aldrig ut utan att begära tillstånd därtill;
för övrigt äro de lyckliga och inse mycket väl, att deras
ställning inte skall förändras annat än genom deras eget
fel. Vi låta trädgårdsmästaren sälja vad som blir över av
frukt och grönsaker. Mejerskan, som förestår vårt mejeri,
gör på samma sätt med mjölken, grädden och det färska
smöret. Endast de allra bästa produkterna förbehålla
vi oss. Vårt folk är mycket belåtet med denna vinst, och
vi äro förtjusta över detta överflöd, som ingen rikedom kan
eller förstår förskaffa sig i detta fruktansvärda Paris, där
de vackraste persikorna per styck kosta räntan på hundra
francs. Allt detta, kära vän, har en mening: jag vill vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
