- Project Runeberg -  Twänne stora swenska herrars rese-beskrifning, ifrån Cypren, til Asien, förlofwade landet, Jerusalem, och Christi graf /
ix

(1768) [MARC] [MARC] Author: Carl Fredrk von Höpken, Edvard Carleson With: Lars Rebrén - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wärde på Lärdom och Lärdoms Idkare, beslöt fördenskull, at

Figurer uthuggne, på sin fot står han uphögd med fyra gutne
Metallstålpar eller stodar, en half aln höga och breda wid pass, en under hwart
hörn. Och på öfre delen af foten stå allehanda små bilder uthuggne, men
hwilkas ansikten äro mäst sönderslagne af Turkarne, som intet kunna lida
några bilder, af den löjliga orsaken, som föregifwes, och jag nämna må:
At Gud skall en gång fordra räkenskap af alla, som antingen hafwa eller
göra allehanda Creaturs bilder, och Beläter, för det de gjordt et dödt
Beläte, och intet satt Själ eller Lif deruti. Aldranederst på denna
Obeliskens fot står på Östra sidan dessa Latinske versarne med stora Bokstäfwer:

Difficilis qvondam Dominis parere serenis
Jussus et extinctis palmam portare Tyrannis
Omnia Theodosio cedunt, Sobolique perenni
Ter denis sic victus ego domitusque diebus
Judice sub Proclo superas elatus in auras
Hic lapis est unus dic qva est arte levatus
Si nam sint plures dic ubi congeries.

Men uppå Wästra sidan stå fyra rader Gräkiska ord.

Hwarwid åter är at märka, 1. At de 3 sidsta Latinske raderna äro nu
nedsunkne i Jorden, och kunna ej läsas mer; 2. At den fierde raden så läses
nu i dag rent och klart, och intet som Gyllius och Smitt efter honom
hafwa den skrifwit: Terdenis sic - - ectus duobusqve diebus: Ändock
bägge skrifwa sig hafwa läsit dem på Stoden. Men som jag håller före, så lärer
Smitt intet gifwit så noga agt på orden, utan fölgt Gyllii afskrift efter,
och Gyllius åter welat jämka Latinen efter Gräkiskan. 3. At de 2 sidsta
verserna stå djupare i jorden, och äro af den Ungerske Residenten
observerade, hwilken för någon tid har låtit upgräfwa så långt, som några ord
ses kunde, och gifwit mig sin afskrift deraf. Äljest, som man kan
märka, så införes columnen såsom talande om det, i hwilkets afseende han
har blifwit upsatt, någorlunda i denna meningen:

Jag som fordom mycket swårt måste läggas under de Ädle Herrars lydno
Samt wisa och wittna om segren för de döda Härskarena,
Alt detta (neml. jag och det jag hittils burit märke före) faller
Theodosio til nu och hans efterkommande ewärdeliga.
Ty på trettio dagar hafwa de fådt rå på mig.
At jag under Proclo, den tid han war Domare eller Föreståndare är i
wärdet högt upsatt worden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 23 21:27:26 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twannerese/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free