Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kort Beskrifning om Resan ifrån Cypern til Jerusalem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6) Sions-Port, efter man går derigenom til Sions Berg.
7) Dyng-Porten, har fådt detta Namnet, efter de all Orenlighet
utur Staden igenom denna Porten bortföra.
Stads-Murarne äro gode, bygde af Sten, 12 fot höga, och 3 fot
tjocka. Castellet, som Pisanerne hafwa bygt, är efter Gamla
Architecturen. Sions-Berg, som war fordom in i Staden, är nu
mästendels utom. Wi redo omkring Staden, utanföre, på Åsnor, i en timas
tid, hwaraf wi sluta, at dess omkrets är ungefär 1/2 Swensk Mil.
Husen äro bygde mycket tätt intil hwarannan, men de äro mäst ruinerade,
och utom dess äro Gatorne mycket krokuge och irreguliere. Staden är
tämmeligen wäl peuplerad, dels af Mahometaner, dels af Christna, och
dels af Judar, hwilke senare komma gemenligen hit i deras ålderdom, på
det de må kunna bli begrafne i Josaphats-Dal, hwarest de inbilla sig,
at Domedagen skall hållas. Jerusalem kallas Arab Beit al Mokdes,
det hela Huset, Coods eller Clods Mobarek, Heligdom, Helig och
Wälsignad Stad, samt Cods Scheriff, Helig och förträffelig Stad och
ändteligen Ilia eller Ælia, hwilket namn Kejser Hadrianus först gaf
henne, efter sitt egit, sedan han hade förstört den Gamla Staden.
Denna Stad har warit många Revolutioner och förändringar underkastad,
som haft många Herrar, efter Orientalernes mening. Cyrus bygde
henne up å nyo, sedan hon war förstörd af Nebucadnezar; utur
Persianernes händer föll hon i Gräkernas, nämligen, Alexandri Magni och dess
Efterföljares, Konungarnes af Syrien. Romarena togo henne från
Judarne, som hade bemästrat sig hänne under de Cyriska Krigen. De
Gräkiske Kejsarena i Constantinopel hafwa behållit henne til år 637, eller
Hegyrans 16:de år; sedan hafwa många förändringar tildragit sig
under Turkarne, Araberne och Ægyptierne, samt det heliga Kriget, til
dess Kejsaren Fredric Barbarossa tog henne igen af Turkarne, på de
wilkor, at Murarne skulle ej mera upbyggas, at inge Mahometaner skulle
kunna bo uti Staden; men at få lof til at komma och förrätta
deras devotion i Cobbat al jakra, eller Jacobs Sten, som bemälte
Patriarch sof på, och Giume al Aga, eller Salomons Tempel. Sedan föll
hon tilbaka i Mahometanernes händer, och hade åtskilliga omskiften
under Sultanerne af Damasco, Bagdad och Ægypten, tils Sultan Selim
tog hänne in 1516, ifrån hwilken tid intil denna dag, de Turkiske
Kejsarena äga hänne, men ej som Herrar, utan som Hanci förswarare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
