Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från ungdoms- och studieåren - 1782—1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rIO FRÅN UNGDOMS- OCH STUDIEÅREN.
» Valet af denna påtrugade kansler bragte sinnena hos
studenterna i högsta jäsning. Fersens genomgångna bana
och alla hans sympatier gjorde honom i allas ögon mer till
en fransk emigrant än till en svensk medborgare. Detta,
tillika med hans ridderliga tillgifvenhet för Bourbonska huset
och hans i Rastadt erfarna missöde, gjorde honom för till-
fället till föremål för den mest missgynnande uppmärksamhet,
och man ansåg befallningen att välja honom till kansler så-
som en öfverlagd chikan åt akademien, likasom man tyckte
sig finna detsamma mot dagens älskling, Bonaparte, i Fersens
val till svensk fullmäktig vid kongressen. Dertill kom det
hos oss stötande i hans väsen, som var helt och hållet det
af en grand seigneur i det forna Versailles, som i sin afmätta,
kalla stolthet aldrig gjorde sig skyldig till någon förolämp-
ning eller någon oartighet mot den han såg, men deremot
låtsade att icke se mängden af menniskor, som han träffade.
Intet slags högmod är så sårande och så retande som slik
negativ förolämpning, helst hos oss, der vi ej äro vana dervid.
Också fick Fersen med sitt lif plikta derför några år senare.»
»Akademiska senaten, duktigt uppskrapad och uppskrämd
af H. M:t, var i stor ångest för studenternas sinnesstämning
och fruktade att några mindre undersåtligt ljufva ljud skulle
förnimmas ur hoparna, som samlade sig omkring slottet. Jag
1 min lilla mån var lifvad, naturligtvis, af den allmänna andan.
Tungt hvilade på mig en befallning från min far att hos den
med kungen följande och vakthafvande öfverstekammarjunka-
ren, grefve Stenbock, en vän och slägtinge af vårt hus, under-
rätta mig, om konungen, som man väl visste ej skulle taga
emot studentkårens uppvaktning, dock skulle tillåta presenta-
tion af några vissa. En sådan utmärkelse skulle i ögonblickets
omständigheter varit särdeles fatal för mig. Konsten var att sno
sig undan den och ändå ej vara olydig mot min far. Jag gick
derför upp till Stenbock tidigt om morgonen, innan han ännu
hade kunnat råka kungen, och framförde mitt ärende med an-
hållan att blifva kallad, om något komme i fråga. Såsom jag
och rektors svar finnas der tryckta. Det här omnämnda »förständigandet» att
välja Fersen till kansler gafs, såsom naturligt var, under hand och ingår ej i
konungens strafftal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
