Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAKROBINISMEN–T UPSALA. 1
hade påräknat, svarade mig Stenbock med raktvålen omkring
munnen, att han skulle skicka mig bud, så snart han tagit
kungens ordres. Till utseendet mycket tillfredsstäld, lemnade
jag kära »onkel Måsse» (Måns Stenbock), men begaf mig
genast med en kamrat till värdshuset Eklundshof, ett godt
stycke utanför staden, ej återkommande förr än till middagen,
då jag förstod att all fara skulle vara förbi. Emellertid hade
jag blifvit sökt hemma af onkel Måsses hofbetjent, som på be-
fallning samlade ihop de sju eller åtta personer bland nobiles,
hvilkas föreställande blifvit nådigt tillåtet och hvilka på pro-
menaden till och från slottet i kappa och värja, som skruden
den tiden kallades, fingo af förbigående ofrälse folk i student-
hopen uppbära en och annan sneering, som jag lyckligen hade
undkommit.»
Det anförda visar tillräckligt, på hvilken sida den unge
greflige studentens politiska sympatier lågo, och förklarar det
rykte såsom »jakobin», som han tidigt nog förvärfvade. Till
den »jakobinska» Höijer-Silfverstolpeska »juntan», som vid denna
tid florerade, stod Wachtmeister dock ej i närmare förhållande.
Han var för ung för att tillhöra denna krets, och om dess
hufvudman, docenten Silfverstolpe, har han antecknat: »Han
behagade mig icke med all sin qvickhet och genialitet.» I den
beryktade musikprocessen (1800), som blef anledning till »jun-
tans» sprängning och Silfverstolpes förvisning från Upsala,”
voro dock Wachtmeisters sympatier afgjordt på dennes sida:
han fann med skäl utslaget, stadfäst af kansler och konung,
utan att hafva passerat konseljen, lika »löjligt som våldsamt»
och uttalar i sina anteckningar den åsigt, att dessa universitets-
uppträden blefvo af betydelse för framtidens historia. »Silfver-
stolpes eller rättare Silfverstolparnes vänner och beundrare voro
talrika och bland dem många utmärkta män. Vi hade redan
sett dem utgöra oppositionen vid riksdagen i Norrköping
(1800), hvars lätta qväsande förde Gustaf Adolf i villfarelse
öfver sin makt och sina krafter. Vi få sedan se dem jemte
officerarna af de med en vanhedrande kassation träffade gar-
+ Se rörande den bekanta musikprocessen K. F. Werners utförliga fram-
ställning i »Några anteckn. om slägten Silfverstolpe» s. 289 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
