Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från ungdoms- och studieåren - 1782—1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCH BIZ:ERU: ST AELPESTALOZZE 2155
i den intellektuella verlden, utom likväl de ögonblick, som
gifvit och gifva anledning till trakasserier mellan Schlegel
och Constant. Fasliga scener hafva passerat på slottet mellan
henne och dessa två; men freden tyckes nu vara återstäld.»
På Coppet gjorde Wachtmeister äfven bekantskap med båda
dessa utmärkta män, medtäflarna om den stora författarinnans
gunst. Benjamin Constant behagade honom mera än A. W.
Schlegel, hvars »mulna, onda ansigte- och tyska tyngd» dock
ej förmådde störa glädjen i det spirituela sällskapet.
Vid Yverdon låg Pestalozzis uppfostringsanstalt, som nu
stod på höjden af sitt anseende och hvars rykte äfven från
Sverige lockat resande i syfte att tillegna sig hans berömda
undervisningsmetod. Anstalten och undervisningssättet intres-
serade Wachtmeister på det lifligaste. Med förtrytelse om-
talar han de odugliga svenskar, som varit utsända för att stu-
dera Pestalozzis verk. »Om en tredje emissarie kommer att
utsändas från Skåne, " hoppas jag få vara med och då skall
man försöka bära sig förnuftigare åt. Pestalozzi begär att
man skall skicka honom blott »ein gemeiner Mensch», helt
ung, som behöfver endast sundt menniskoförstånd». Om den
berömde mannen sjelf har han antecknat: »Jag visste att man
ej fick döma den hedersmannen efter ytan, och väntade mig
honom således ej bättre än han var. Det förundrade mig ej
att man i Luzern, dit han en gång kom till fots från Zurich,
anhöll honom som kringstrykare. Det var ett nöje att se det
nit, som eldar den mannen för sin inrättning, hvilken är i
högsta flor. Ehuru det var söndag, lät han hopkalla eleverna
för att ge oss något begrepp om sin metod.»
Hemresan från Schweiz skedde genom vestra Tyskland
öfver Hamburg. På hösten 1805 finna vi Wachtmeister åter
i Sverige.
+ Det var några skånska godsegare, grefve Jak. De la Gardie, frih. R.
Macklean och frih, Otto Ramel, som ett par år förut utsändt k. sekreteraren
S. Rosenstein till Pestalozzis uppfostringsanstalt. (Se Crusenstolpe, De närva-
faände, 5, 32):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
