Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från ungdoms- och studieåren - 1782—1807 - Spionväsendet under Gustaf IV Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPIONVÄSENDET. 53
Under dessa sista år af Gustaf IV Adolfs regering fick
den unge Wachtmeister genom det dagliga samarbetet med
sin fader tidigt dennes fulla förtroende och vann en inblick i
samtidens offentliga angelägenheter, som knappast var någon
annan yngre ämbetsman förunnad. Under det de politiska
förhållandena allt mera tillspetsade sig och den afgörande
krisen nalkades, följde far och son händelserna med spänd
uppmärksamhet och med ständigt växande bekymmer. Ej
blott den yttre politikens hufvudlösa ledning var egnad att
framkalla fosterlandsvännens sorg; på närmaste håll sågo riks-
drotsen och hans son, huru aktningen för lag och folkfrihet
hos den enväldige konungen allt mer vek för godtycket och
halsstarrigheten.
Särskildt föreföll det spionerisystem vidrigt, som froda-
des under denna despotiska styrelse; och den hemliga polisen
var nu, såsom äfven sedermera under ändrade förhållanden,
af alla regeringsmaktens inrättningar den, med hvilken Wacht-
meisters rättssinne och frihetskänsla minst kunde förlika sig.
Polisen, yttrar han i en anteckning, spelade en stor rol under
Gustaf Adolfs regering. Den togs ifrån polismästaren och
anförtroddes åt grefve Ugglas, som en lång tid förrättade
öfverståthållare-ämbetet och hvilken hufvudsakligen genom
denna befattning ådrog sig det grufliga hat, som icke upp-
hörde förr än med hans död. Sedan Ugglas nedlagt öfver-
ståthållarebefattningen, satte kungen sig sjelf mera omedel-
barligt i spetsen för hemliga polisen, som anförtroddes i un-
derståthållaren Edelcreutz’ händer. Denna ädla inrättning var
då drifven till sin höjd. Jag hade genom min far tillfälle att
lära känna huru spioneriet hade sin gång, och huru förnämt
och »hederligt» folk läto bruka sig af Edelcreutz, hvilken
likväl använde allt sitt bemödande för att undvika att skada
folk. Min far afskydde denna inrättning och deltog ej det
ringaste i ledningen deraf. Men i sin ställning kunde han
icke undgå att erhålla kännedom om åtskilligt, som hörde till
spionerierna. »
I spionväsendet ingick äfven bevakandet af enskilda per-
soners brefvexling och kränkning af brefhemligheten. Vi
hafva redan sett, att Wachtmeister sjelf i en grannlaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
