Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Dagbok 1807—1809 - 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA MINISTERBEFATTNINGAR. 2.0
än jag, som redan en tid under riksdrotsen, då Gyllenborg
var frånvarande, förrättat tjensten.
Emellertid är man ej hunnen längre med tillsättningen
af det ämbetet, som riksdrotsen lofvat att för några månader
emottaga. Endast två kunna komma i fråga, Rosenblad och
Gyllenborg. Den senare nekar uppriktigt på den grund, att
han, sjelf utan egendom, måste söka sin utkomst i tjensten,
och hans lön som minister vore ej tillräcklig till underhållande
af den representation, hans värdighet fordrade. Rosenblad ne-
kar ock, men kan ej rätt väl dölja sin lust att komma dit
upp; han föreger ganska modest fruktan för den afund och
de kabaler, som från hofvet och högre adeln skulle komma
att riktas emot honom, då han, sjelf utan härkomst och dess-
utom gift med en borgaredotter, blefve blottstäld för en mängd
förödmjukelser och kanske slutligen skulle falla offer för
en hofintrig, — hvilket dock allt frambäres från mindre upp-
riktigt hjerta.
Statsminister för utrikes ärenderna blifver troligen Enge-
ström, som redan längesedan är efterskrifven, och Adlercreutz
kommer utan tvifvel till krigsministerplatsen. Adlersparre yr-
kade med styrka det tillägg i regeringsformen, att ofrälse
possessionater skulle vara giltiga till väljande bland bondestån-
dets representanter. Han påstår, att utom den öfriga stora
nytta, som det skulle medföra för riket och hvarom alla komma
öfverens, så blefve deraf en följd att Norge gaf sig under Sve-
rige, hvilket, ehuru benägna norrmännen nu äro dertill, likväl
icke kommer att ske, om ej denna ändring blir i represen-
tationsrätten. Riksdrotsen var uti sjelfva saken af samma tanka
som Adlersparre, och de öfriga opponerade sig ej. Men den
svåra frågan var att få denna ändring genom acklamation an-
tagen i bondeståndet på samma gång som regeringsformen,
hvilket Håkanson förklarade sig alldeles icke kunna utverka,
och att han i denna omständighet svarade hvarken för bön-
derna i ståndet eller för de hemmavarande. Ytterligare öfver-
läggning härom uppsköts tills i öfvermorgon.
Den 22 Apri.
Komiterade voro nu åter samlade för att öfverlägga om
propositionen angående ofrälse jordegares intagande i bonde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
