Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 DAGBOK 1809.
ståndet. Adlersparre, som redan förra gången insåg, att ut-
gången af deliberationen ej skulle blifva sådan han önskade,
afhöll sig från sammanträdet. Beslutet blef enhälligt, att man
af fruktan för bondeståndet ej borde i regeringsformen införa
denna ändring i representationsrätten, utan att man skulle söka
bereda sinnena till mottagande af proposition derom vid riks-
dagens slut.
Den 23 April.
Komiterade sammanträdde i dag för att granska några
anmärkningar, hertigen gjort vid den nya regeringsformen, och
af hvilka ingen enda blef beståndande. Den enda betydande
deribland var, att tidrymden mellan riksdagarna borde vara
nio år i stället för sex. — I allmänhet röjer konstitutionsprojek-
tet, att dess författare och hans medarbetare äro af monar-
kiens gamla riddare, hvilka väl se sig nödgade att i den före-
slagna grundlagen hylla tidens anda, för att göra arbetet
smakligt och få revolutionen gillad på riksdagen, men som
derjemte i sitt projekt beredt åtskilliga gömställen, hvarifrån
styrelsen kan ligga i bakhåll på nationens ombud. Dessa
herrar hafva dock för sig den stora ursäkt, att de minnas Sveri-
ges och ständernas historia efter 1720, och att de sjelfva hafva
sett förnedringstiden nyss före 1772. Dessa minnen stå jemt
såsom spöken framför dem. Jag ser hvar dag den häftiga
och smärtande strid, som riksdrotsen i detta hänseende utstår
med sig sjelf. Dertill kommer också bland konsiderationerna
föreställningen om den svaga regering — nämligen hertigens, an-
tingen som kung eller förmyndare — som kommer att följa im-
mediat på revolutionen. Håkanson och Lagerbring, som äro af
gammalt enväldet tillgifna, plågas icke af dylik tvehågsenhet,
utan blott af de koncessioner, man tvingas att göra ständerna.
Man företog nu åter frågan om sättet att för ständerna
framställa förslaget om ofrälse jordegares rättighet att väljas
i bondeståndet, och det blef öfverenskommet att särskild pro-
position derom skulle göras från konungen, som innan dess är
utropad. Sedermera uppstod frågan om redaktionen af sjelfva
propositionen, hvilket Adlersparre ej trodde sig kunna åtaga sig.
Håkanson, efterskickad af riksdrotsen, nekade dertill med syn-
bar ovilja och yttrade, att Adlersparre, från hvilken idéen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
