Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Efter revolutionen. 1809—1812 - 1812 års politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 EFTER REVOLUTIONEN 1809-1812.
så illa och af kronprinsen just derför så häftigt, och som förde
sin författare på Vaxholms fästning. Detta utgör en af de
flera anledningar till förmodan, att 1810 och 1811 års oroliga
skribenter stodo i förbindelse med franska emissarier.»
» Napoleon börjar alltid med att dekomponera inifrån den
stat, han vill kufva eller draga in i beroende af sig. Så gjorde
han i Spanien: han narrade eller snarare trugade prinsen af
Asturien att afsätta sin far, sedan han förut uppeggat fadren
emot sonen, hvilken han lät utmåla som hemlig upprorsstiftare.
Sedan revolutionen genom fransk tillställning och under fransk
ledning var skedd, nekar Napoleon att erkänna den och upp-
träder offentligen som fadrens hämnare och försvarare, hvar-
efter han lockar till sig både far och son, som ifrån detta
ögonblick äro franska statsfångar. Detta oaktadt är han nu,
efter fyra års blodsutgjutelse, efter uppoffring af nära 3500,900
man och 430 millioner livres, längre från sitt mål än han var
vid krigets början.»
Under allt detta gjordes propositioner från Ryssland och
England, som allt mer och mer utvecklade stor OK örkd
artikeln af den 22 November är redan nämndt derom. En
négociateur från prinsen-regenten i England öfverskickades;
han måste från Göteborg återvända med oförrättade ärenden,
hvilket väckte köld hos engelska kabinettet.” Kronprinsen ville
icke inlåta sig i ett steg, hvarigenom det blefve han som bröt
med Frankrike. Han ville afvakta en uppenbar fiendtlighet
af Napoleon, föratt få nationen på sin sida emot honom;
han vågade icke utan offentliga skäl stöta de lika så allmänt
som starkt rådande franska tänkesätten. Denna vår tillgif-
venhet för Frankrike hade icke betydligt svalnat genom
kaperierna, som alldeles förstörde ej allenast vår handel utan
äfven kustfarten inrikes orter emellan. Så förhöll sig vår
allierade, under det att våra fiender eskorterade våra skepp
och skickade i land läkare, rikt försedda med china, försatt a
byarna på kusten i trakten af Göteborg kurera illa artade
-
ministern Alquier såsom den egentlige upphofsmannen till denna för Ryssland
sårande artikel.
T . . . o
= Se rörande Thorntons och Netzels misslyckade underhandlingar i A mål,
Scevola, Utl. diplomaters minnen, s. LÖO:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
