Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden, regering och riksdag 1814—1817 - Regeringens misstämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo POLITISKA FÖRHÅLLANDEN, REGERING OCH RIKSDAG.
»Grefve Schwerins motion bifölls af ständerna. Denne
grefve Schwerin, först fänrik vid gardet, sedan hofpredikant,
är en af de mest marquanta personer i vårt stånd. Han är
det genom sina vidsträckta kunskaper som lärd och som
ekonom, sin utmärkta talegåfva, sin frimodighet och sin energi.
Dessa egenskaper har han haft tillfälle att ådagalägga vid
flera riksdagar, der han allt sedan 1786 tillhört oppositionen.
Men genom den oböjlighet så i skick, som i meningar, hvilken
är honom egen, och genom motvilja för allt som har en skymt
af intrig, har han aldrig haft hvad man kallar ett parti, ej heller
velat göra sig ett. . . . Hans tal i dag var fullt af kraft och eld.»
»Beslutet om det särskilda utskottet har väckt ett bittert
lynne hos regeringen. Flera af statsråden, som voro i dag
till middag hos mig, kunde icke förställa sig. Lagerbring
brummade och persifflerade; Rosenblad var dekontenanserad;
Gyllenborg tyst och syntes tro på allvar, att något ondt hade
skett. Man kan icke tänka sig något mera löjligt af
regeringen än att först göra intet och sedan bli förbittrad deröfver,
att ständerna vilja göra något. Endast regeringens envisa
tystnad öfver allmänna ställningen, som röjer en föresats att
icke göra ett steg till nödens afhjelpande och vådans motande,
har drifvit ständerna till det nödvärnsmedel, som de nu
omfattat. Jag fäster väl icke de största förhoppningar vid
resultaten af det särskilda utskottet, ty man torde fåfängt söka
i våra riksdagars historia efter exempel att rikets ständer
utan ledning frambragt något godt. Men det finnes intet, som
jag icke föredrager framför detta overksamma lugn i
ögonblicket, då man sjunker.»*
* Tillsättandet af särskilda utskottet 1815 ansågs äfven såsom ett slags
nederlag för det s. k. »konstitutionella partiet» pl riddarhuset, hvilket sedan
riksdagen 1S09 spelat en viss rol och betraktats såsom regeringens stöd. Till detta
parti räknades sedan gammalt statssekreteraren grefve Mörner, som genom sina
partivänners inflytande erhållit sin plats i konseljen. Jemte honom voro, enligt
Trolle-Wachtmeisters uppgift, de mest framstående af denna fraktion på
riddarhuset de tre bröderna Silfverstolpe — riddarhussekreteraren Axel Gabriel, rektorn
Gustaf Abraham och öfverintendenten August — friherre Jacques Cederström,
som spelat en rol vid revolutionsförberedelserna för d. 13 Mars, samt hans frände
amiralen Rudolf Cederström, alla ifriga och mer eller mindre slagfärdiga
riddarhustalare. Bröderna Silfverstolpe karakteriseras af Trolle-Wachtmeister såsom
»lika välmenande, men lika kortsynta i bedömandet af menniskor och allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
