Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckfrihets- och högmål 1815—1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOFKANSLERN OCH FO S F O RI ST E NA. gg
hvilket kan komma att skada hans popularitet mera än man
af en i sig sjelf så obetydlig händelse kunde vänta. Denna
popularitet önskar jag honom att behålla; den behöfves vid
riksdagarna, det enda, men också vigtiga tillfälle, då hofkanslern
har någon egen verksamhet. Jag föreställer mig honom då
ungefär som friherrinnan Stael sade, då Roger Ducos — en
föga utmärkt person — valdes till konsul jemte Bonaparte
och Sieyès: »C’est comme du coton, que l’on met entre deux
vases précieux, pour qu’ils ne se heurtent pas.->
Rörande sakens vidare förlopp anföres i anteckningarna
följande (Jan. 1816):
»Fosforisterna hafva icke vågat sig att anfalla
Wetterstedt för den stränga behandlingen af deras tidning. Jemte
hofkanslerns åtgärd tilldrog sig något annat, icke mindre
oformligt, men temligen roligt, som jag nyligen fått känna. Kort
efter hofkanslerns bref skref akademisekreteraren Fredenstam
på kanslerns (prinsens) höga befallning till konsistorium, med
förständigande att vaka öfver innehållet af Litteratur-tidningen,
samt hvarje vecka inrapportera, om något af anstötlig art
blefve deruti infördt. Samtlige konsistorialer betogos
härigenom af en helig ifver, och några väckte fråga om, att genast
taga akademiska tryckeriet från Stenhammar och Palmblad;
men detta föll genom den grundade anmärkningen att, som
stilar och pressar tillhörde boktryckarna sjelfva, så toge de
dem med sig, och då blefve akademien ur stånd att få t^ckt
en enda disputation, ty i staden finnes blott det enda
tryckeriet, och utaf de utkörda boktryckarna kunde man icke mera
vänta beredvillighet mot akademien att trycka något för
hennes räkning. Det stannade dervid att uppkalla bägge
tidningsredaktörerna. »
»Konsistorium gaf dem del af den befallning, som blifvit
gifven, och förständigade dem, med hot af ansvar, att taga
sig till vara för oskickliga artiklars införande i deras tidning.
Redaktörerna yttrade sin förundran att finna, det
kanslerssekreteraren tagit befattning med ett ämne, som de hade
trott blott tillhörde hofkanslern. De begärde få lösa
protokoll öfver hvad som nu i konsistorium förelupit. Det
svarades att ifrågavarande ämne vore af den art, att icke protokoll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
