Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förhållande till det offentliga lifvet. 1817—1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM REGERINGEN O C H R1KSD A g EN. 22 ~J
komma att leda Sveriges öden, göra all heder åt författarens
statsmannablick så väl som åt hans fosterländska sinne.
»Vissa iakttagelser» — heter det om riksdagarna, »den
allmänna meningens urladdningspunkter» — »tror jag mig
hafva gjort på detta tistelbesådda fält, nämligen:»
»att man nödvändigt måste ådagalägga mänhet om
folkets bästa . . . Och detta handlingssätt utgår ifrån samt
realiserar idén om fadersvälde och familjefördrag — den enda
idé, hvarigenom konungamakten kan bibehålla sin höga, efter
mitt sinne för samhällslifvet oumbärliga glans. Farväl dermed
och med dess ursprungliga majestät, så snart konungen blir
ställd eller ställer sig sjelf på punkten af en bolagschef, som
handlar efter ett uppgjordt bolagskontrakt, blott sökande att
stå på sin rätt samt att hålla de andra inom gränserna af
deras’. Nej, det skall vara en familjefader, som tänker för
familjens medlemmar och går dem till mötes äfven i sådant,
som de ännu ej hunnit att nödigt öfvertänka eller önska.
Konungamakten behåller derigenom ej blott sin ursprungliga
storhet, utan den gör sig ock dymedelst oumbärlig — och
tyvärr är tidernas skick nu sådant, att äfven detta syftemål
icke är öfverflödigt någonstädes på jorden;»
»att man ej tror, för det att ropen på hushållning och
besparingar komma från de häftigaste oppositionsbänkarna, att
de icke genljuda äfven hos de mest moderata;»
»att man går till väga med strängt iakttagen öppenhet
och redlighet. Våra statsmän hafva i allmänhet en hög tanke
om diplomatisk skicklighet. De göra ofta nog denna till hvad
man kallar riksdagstaktik; men sällan lyckas det, och misstaget
återfaller tungt på dem hvarifrån det utgått och som
derigenom måhända äfventyra att förspilla sitt anseende;»
»att styrelse och ständer, hvar å sin sida, icke behandla
något dem emellan förekommande ämne såsom en
ambitionssak, der den ene icke vill gå den andres önskningar till
mötes, blott för att kunna säga: ’Jag skall visa, att denna
gången är det jag som rår’. Sådana exempel har man, och de
göra fasligt ondt;»
»att man försigtigt umgås med yttranderätten, d. v. s.
tryckfriheten.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
