Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847—1848 - Regeringen och representationsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGERINGEN OCH REPRESENTATIONSFRÅGAN.
pöbelupplopp i sjelfva verket sammanhängde med dagens stora
frågor eller hvilade på någon önskan att genomdrifva de
reformer, som stodo på dagordningen. Reformsällskapet, hvars
bankett gifvit signalen till oroligheterna, kunde ej med fog
göras derför ansvarigt.
Den brännande frågan vid 1847 års riksdag så väl som
hufvudföremålet för reformsällskapets verksamhet förblef,
såsom kändt är, representationens ombildning. Föregående
riksdag hade i en skrifvelse till Kongl. Maj:t anhållit att
åtgärder måtte vidtagas för befrämjande af denna
nationalangelägenhet. Frågan kunde icke falla — så hade konung
Oscars förste justitieminister, friherre Xordenfalk, förklarat;
och de flesta voro ense om att en förändring vore önskvärd.
Om sättet voro meningarna dock så mycket mera delade;
och tvistefrågan gällde numera företrädesvis införandet af all- ,
män valrätt inom hela representationen eller bibehållandet af
klassval inom en del af densamma. En komité, tillsatt 1846
för behandlande af hithörande frågor, hade i juni 1847
afgifvit ett sakrikt och upplysande betänkande, hvilket kan sägas
i väsentlig mån hafva förebådat den riksdagsordning, som
aderton år senare antogs. Detta betänkande öfverlemnades
vid början af riksdagen 1847 till rikets ständer, men till allas
förvåning utan annat yttrande från regeringens sida, än att
Kongl. Maj:t fortfarande ville åt den stora frågan egna
synnerlig uppmärksamhet, men för närvarande icke ansåge
sig böra vidtaga någon annan åtgärd än att meddela rikets
ständer hvad derutinnan efter sista riksdag blifvit åtgjordt.
I denna verkliga eller skenbara likgiltighet för en fråga,
som så länge och så lifligt tagit den allmänna
uppmärksamheten i anspråk, ville den liberala opinionen spåra början till
ett omslag i konung Oscars frisinnade politik; och pressens
och riksdagens hållning under dess början bestämdes i
väsentlig mån derigenom.
Äfven Trolle-Wachtmeister ansåg denna regeringens
tillbakadragna hållning såsom ett politiskt missgrepp. Särskildt
justitiestatsministern grefve Posses förhållande till
represen-tationskomitén ansåg han hafva satt konungen och hans
ministrar i en tvetydig dager, hvarigenom uppkommit misstro-
Trolle-Wachtmeister, Anteckn. ii. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
