Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847—1848 - Konungen, konstitutions- och bevillningsutskotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 riksdag en 1847 — 1848.
ende och tvifvel, huruvida regeringens reformvänlighet varit
så uppriktigt menad. Han ansåg det derföre nödvändigt, att
något uttalande gjordes från högsta ort, som utvisade
regeringens verkliga afsigt att genomföra reformen. »Kungen
måste, skrifver han i början af Alars, meo voto, låta tydligen
se hvar man har honom, innan det kunde inträffa, att man på
ett för hans och kronans värdighet mindre fördelaktigt sätt
toge sig för att aftvinga honom svar på frågan.»
Omsider, sedan underrättelsen om Februarirevolutionen
i Paris ankommit till Stockholm, beslöt konungen att ingripa.
Han förekallade konstitutionsutskottets ledamöter (d. 11 Alars)
och uppmanade dem att utan dröjsmål företaga utarbetandet
af ett representationsförslag, för att framläggas för ständerna.
Trolle-Wachtmeisters »glädje blef stor, säger han, när i
lördagens plenum på riddarhuset grefve Posse närmade sig, för
att berätta hvad som tilldragit sig. Jag tryckte Posses hand
så hjertligt och skulle i glädjen hafva tagit honom i famn,
om det ej varit för den stora samlingen. Genom denna
uppmaning till utskottet och uttryckande af sin mening har
konungen förflyttat sig tillbaka till den punkt, der han var 1844.
Nu sitter han åter med goda kort; måtte han spela dem väl!»
Helt annorlunda var det intryck, som denna nyhet gjorde
inom riddarhusets och konstitutionsutskottets majoritet. Från
det konservativa lägret höjdes rop om det »pultroneri>, hvarom
detta steg ansågs vittna. En af konstitutionsutskottets
ledamöter yrka.de till och med, att man skulle af konungen
begära hans yttrande skriftligen, på det att utskottet måtte
blifva i tillfälle att öfverlägga om åtgärder med anledning af
detta konstitutionsvidriga steg. Då frågan om
representationsförslaget företogs till behandling i utskottet, bestämdes också,
med en majoritet af 12 röster mot 11, såsom utgångspunkt
att detta skulle byggas på klassval. Denna utmaning mot
den liberala opinionen, som med ständigt växande ifver
yrkade på samfälda val, bidrog att öka den allmänna oron och
gifva fart åt reformvännernas verksamhet.
Utskottets minoritet, bestående af borgare- och
bondeståndens ledamöter, ansåg sig också längre fram böra försäkra
konungen, att cisigten ej var enhällig. Vid ett företräde d. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
