Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viridis senectus. 1848—1871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM REPRESENTA TIONSREFORMEN /S6y- 2~
»Ty hvad jag här menar må äfven lämpas till hypotesen
om förslagets fall — såsom en mörk punkt i horisonten visar
sig radikalismen, färdig att inbryta i den första brèche af
regeringssystemet. Men den erhåller dertill ingen kraft, utan
derigenom att regeringen i konservativ envishet skulle reta
hvad som jag här förstår med medelklassen att kasta sig in
i den hotande fiendens leder. Med radikalism förstår jag icke
här det röda spöket, hvars talan så högljudt i ryslig löjlighet
nyligen fördes af de sju fransyska studenterna i Lüttich, utan
jag menar den samhällslära, som kräfver sjelfstyrelsens och
personlighetsprincipens realiserande i dess högsta potens.
»Då vi mot hennes anspråk hafva att försvara det
samhällsskick, vi nu hylla, skola vi tillse hvad vi kunna hafva
att förlora genom en inkräktning från denna, som jag vill
kalla yttersta venstern; och när vi betrakta detta, finna vi
också hvad som den nuvarande reformen lemnat åt
konungamakten, och hvarmed denna tyckes vara belåten. Oss
möter här:»
1:0. Det absoluta veto. Dock må jag säga, att här finner
jag icke den största vigten. Skilnaden emellan det absoluta
och det suspensiva veto är nära nog illusorisk. Då folkets
ombud, hos hvilka i sådana förhållanden öfverilning ej kan
förutsättas, efter att tvenne gånger hafva rönt styrelsens
motstånd, nu tredje gången återkomma med samma
önskningar, kan man ej gerna undgå att här skönja uttrycket af
folkets vilja; och skall väl då konungen våga att ånyo mot
henne framhålla sitt vetos Medusahufvud? Så vidt jag känner,
har sedan 1688 uti Englands nuvarande statsskick styrelsen
icke någon gång mot parlamentets fordran användt sitt veto,
men väl har representationen blifvit upplöst; och denna utväg —
2:0 nämligen utvägen att genom ombyte af representation
vädja till folket — har vår reform lemnät åt styrelsen.
3:0. Reformen har åt regeringen bibehållit den enorma
och abnorma makten af sjelfrådighet uti den högvigtiga
ekonomiska lagstiftningen, något som saknas bland
konungamaktens attributer i hvarje annan konstitutionel stat, och som
jag ej begriper, huru 1809 års lagstiftande ständer kunde
släppa sig ur händerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
