Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig vid middagstiden nätt och jämt till sju grader öfver
hafsytan och går ned strax efter half tre. Hennes stora
röda skifva — jag skulle vilja likna den vid en lysande
pumpa — tyckes nästan rulla fram långs den södra
horisonten under några timmars tid för att sedan åter sjunka
nedom densamma.
Vid middagstiden faller skuggan från den stora
slotts-fyrkanten öfver strömmen därutanför och skymmer utsigten
från fönstren på den motsatta stranden. Knappt någon
stråle af vinterns sol kan hitta väg till de smalare
gatorna i staden, och bodarna därstädes äro likaväl på dagen
som på qvällen upplysta med gas, elektriskt ljus eller
fotogen.
Man står vid sitt fönster och iakttager, huru solen
går ned, tänder därpå sin lampa och läser en timme eller
så vid lampsken, tills man, vid en blick på uret, finner,
att klockan ännu icke hunnit till fyra e. m. Man går
ut på morgonen för att uträtta ett ärende, och så framt
icke vägen är tämligen kort, gäller det att skynda för
brinnande lifvet; annars blir det lätt kolmörkt, förrän man
hinner hem igen. En dylik känsla af tidens korthet och
nödvändigheten att skynda sig blifver qvar i sinnet nästan
hela vintern igenom.
Det är visst sant, att med almanackan i handen och
matematiken i hufvudet man bör känna sig fullt och fast
öfvertygad, att det går tjugufyra timmar på dygnet likaväl
midt i vintern som under sommaren, men mörkrets timmar
hafva aldrig synts mig mycket värda, och när dagsljuset
oj räcker öfver sex timmar, tycker man sig sannerligen icke
hafva tid att uträtta någonting alls.
Sådant är förhållandet under klara dagar. Men
vädret i Stockholm under November och December plägar
vara mulet, med dimma och regn. Vid sådan väderlek
kommer ljuset blekt och svagt liksom sipprande ned
genom det väldiga gråa molnhölje, som hvilar öfver landet,
och man märker knappt, att det är dag, förrän det åter
börjar skymma på.
Det är ingalunda kölden och snön, som göra nordens
vintrar af skräckan de — köld och snö verka lif vande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
