Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
malmodig, hvitmålad och förgylld klocka lät höra sitt
tick-tack från sin plats bakom altaret. Öfver ingången var en
läktare med orgelverk.
»Ja», sade pastor Simson, i det han omsorgsfullt
stängde kyrkdörrarna, »det är en glad och treflig kyrka och
mycket lätt att predika och messa i.» Sedan följde han
mig till det gamla pastorshuset. Detta var lågt och mörkt,
och han blef sorgmodig och kunde icke trifvas där,
hvar-för han byggde det nya huset. Men trädgården på det
förra stället var äldre, och där växte körsbärs-, päron- och
äppelträd, som nu buro mogna frukter. Pastorn visade mig,
tydligen med en känsla af belåtenhet, trädgården och bad
mig enträget att plocka ett läckert högrödt äpple och taga
det med mig såsom ett minne och ett bevis, att frukt kunde
frambringas på den yttersta och ödsligaste af öarna i den
svenska skärgården.
Och nu fick jag se, hurusom långa rader af stora fiskar
hängde i ett öppet skjul. Presten smålog. »Detta är en
egendomlig församling», förklarade han, »och här får
presten hvad han behöfver till sitt uppehälle helt och hållet
genom frivilliga bidrag. Det är en gammal sed, att hvar
fiskare gifver presten de två största långor och de två
största torskar, som han får under året.» Men detta går ej
till mycket. »Ah, jo. Det är präktiga fiskar, det är sant,
och mycket eftersökta i Gröteborg och hela trakten
däromkring — trekronorsfiskar äro de.»
Yi gingo fram till skjulet. Fiskarne voro skickligt
klufna och spjälade. De voro öfver en mans höjd i längd.
Några hängde ned sju fot eller ännu mer. »De saltas
aldrig», svarar deras belåtne egare; icke ett saltkorn får komma
på dem. Om så sker, duga de icke till lutfisk vid julen.
De torkas endast. Jag får fisken färsk, och mina karlar
klyfva och torka den åt mig. Utom fisken får jag andra
små sammanskott — en och en half krona för hvar
församlingsmedlem — samt andra små gåfvor. Det finnes bortåt
etthundra fiskare på ön, och hela befolkningen uppgår till
femhundraåtta. Den ökas icke, utan håller sig ungefär
vid samma antal, ty hafvet skördar så många. Ja, det
flyttar nog in några stycken, men jag har föga glädje af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
