- Project Runeberg -  Från slott till koja. Minnen från en flerårig vistelse i Sverige /
677

(1893) [MARC] Author: William W., Jr. Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För hvad ändamål voro de ditsatta? Hvilka scener hafva
egt rum inom denna mystiska krets?

Rundtomkring finnas lemningar af graf högar. Yar
stenringen grafplats för någon stor konung? Eller kanske
midtstenen var altaret, vid hvilket djur eller menniskor
offrades, medan presterna stodo inom stenrunden och folket
utom den. Eller var det icke den forna tingsplatsen,
rättskipningens ursprungliga säte, där domaren eller ordföranden,
sittande på midtstenen, och nämnden, som hade plats på
stenarna rundtomkring, lyssnade till klagomål och skipade
rätt åt stammens medlemmar? Ingen har reda härpå.

Den sista åsigten är emellertid den gängse. Dessa
stenringar kallas af folket i trakten för »domaresäten», och
den, inom hvilken vi hade trädt, är den fullständigaste af
alla sådana i Bohuslän.

Men mina funderingar öfver forntiden afbrötos, då jag
såg konungen och drottningen med ett språng och ett skutt,
som skulle hafva anstått en viking, hoppa upp på midtste*
nen. Herrarne styrde nu ut sig i en fantastisk druiddrägt
och satte sig, hvar och en förklädd med ett långt grått
skägg, på de tio stenarna i ringen.

Allt var nu i ordning. Tecknet var gifvet, och
flertalet af vårt sällskap strömmade inom runden, högljudt
prisande den förhistoriska skogsscenen, medan konungen
öch drottningen intogo en ställning af häpnadsväckande
majestät, tronsatta på midtstenen, och domarn e sutto,
bistra som forntidens druider, på de tio stenarna
däromkring.

Nu följde naturligtvis en rättegång, och brottet var
naturligtvis det alltid lika intressanta, »brutet
äktenskapslöfte». Brottslingen var en ung Grrefve Sparre, känd för
sin uppmärksamhet mot damerna. Han framfördes, klädd
i svart kappa och med en svart spetsformig hatt af
ofantlig storlek på hufvudet.

Åklagare var Fil. Dr. Meyer från Stockholm. Många
vittnen hördes. — Bevisen, såväl att löftet gifvits, som att
det brutits, voro öfverväldigande, och Dr. Meyer ådagalade
sitt historiska och retoriska mästerskap genom att
sammanföra bevisen för svarandens nedrighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:52:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twwslott/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free