Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kompanjon och svärson samt inlade stora förtjänster dels vid
förbättringen av stilgjutningen och dels beträffande tryckfärgen.
Gutenberg, patriciersonen från Mainz, som från början antagligen
var tämligen förmögen men som offrade allt för att fullända sin
uppfinning, skildras som den av ödet förföljde, vilken så småningom
berövas frukterna av sina årslånga mödor. Fust var den utpräglade
affärsmannen och kapitalisten utan all sentimentalitet, som efterhand
försträckte Gutenberg pengar till ett sammanlagt belopp av 2,026
gulden (cirka 14,58? mark i nutida tyskt mynt, en efter 1400-talets
förhållanden rätt ansenlig summa). Efter att i fem år på detta sätt
ha varit delägare i Gutenbergs tryckeri, begärde han sina pengar
tillbaka omedelbart, och då Gutenberg icke såg sig i stånd att betala,
väckte Fust process mot honom och domstolen tilldömde Fust tryckeriet,
varigenom Gutenberg berövades frukterna av sitt arbete och
möjligheten till utkomst. Han erhöll dock sedermera, genom mecenaters
mellankomst, medel att uppsätta ett nytt tryckeri. Den tredje, Peter
Schöffer, förutvarande skönskrivare och gravör, framställes i
skildringarna som en synnerligen skicklig person, vilken kraftigt bidrog
att fullkomna den nya uppfinningen.
De tre första boktryckarna synas ha varit varandra så olika som
möjligt, men i ett stämde de tydligen överens och det var i deras
önskan att hemlighålla detaljerna i sin konst. Detta framgår icke
allenast av Gutenbergs mellanhavande i Strassburg med Andreas
Dritzehn och den högtidliga ed, varmed Fust och Schöffer förbundo
sig att respektera tryckningens hemlighet, utan även av slutorden i
den av Gutenberg tryckta »Cato!ikon« och den av Fust och Schöffer
utgivna «Psalterium». Att man på det sättet sökte hemlighålla en
ny uppfinning var för övrigt icke underligt i en tid, då det icke fanns
någon patenträtt.
Så vitt man kan döma, synes Mainz under en rätt lång tid ha varit
boktryckarekonstens monopolstad. Det fanns då två officiner, dels
Gutenbergs gamla, av Fust övertagna, och dels det nya av Gutenberg
upprättade tryckeriet. På grund av de nya innehavarnas goda
pekuni-ära tillgångar och Schöffers konstskicklighet hade Fust & Schöffers
tryckeri snart överflyglat Gutenbergs. Från detta tryckeri utgingo
en hel del boktryckare, som utbredde boktryckarekonsten i andra
städer och länder, ehuru de i likhet med sina läromästare noga
behöllo hemligheten för sig själva.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
