Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Postulattiden i Sverge - Angrepp mot postulatet - Privilegiet att bära värja försvinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom andra yrken, övervaka utbildningen och arbetets kvalitet inom
yrket, in- och utskrivna lärlingar, tillse att ingen boktryckare gjorde
intrång på den andres arbete, avdöma smärre tvister yrkesutövarna
emellan och i allmänhet upprätthålla ordningen inom yrket, för vilket
ändamål den hade rätt att ådöma böter. Boktryckerisocieteten skulle
icke som de andra skråämbetena sortera under borgmästare och råd,
utan under kanslikollegium, vilket det ålåg att hava vård över
tryckerierna.
Lärotiden skulle vara högst 5 och lägst 5 år. Lärlingarna skulle
behandlas väl av gesällerna, så att de ej avskräcktes från läran. Ingen
boktryckare finge giva sin gesäll högre lön än vad som
överenskom-mits inom societeten; gjorde han detta, skulle han betala 3 daler
silvermynt till lådan och 1 daler silvermynt till de fattiga och den gesäll
som tog emot mera skulle betala hälften. Dock skulle det stå mästare
och gesäll fritt att »stycketals sämias om hwart wärk för sig, som
de bäst gitta».
Örnhjelms förslag blev emellertid icke antaget, varför
boktryckaresammanslutningarna fortforo under samma former som hittills.
PRIVILEGIET ATT BÄRA VÄRJA F ÖRSVINNER
Den från boktryckarekonstens första dagar hos utövarna av yrket
inplantade uppfattningen, att boktryckarna voro något för mer än
övriga hantverkare, har hållit i sig ända långt fram mot våra dagar.
Belysande för denna uppfattning är den strid som uppstod i början
av 1700-talet angående konstförvanternas rätt att bära värja.
De långa krigsåren under Karl den tolvtes tid hade alstrat en sådan
förvildning i sinnena, att regeringen ansåg det rådligt, att genom en
förordning förbjuda bl. a. gesällerna att bära värja, detta emedan på
krogarna under rusets inflytande en mängd mord och dråp förekommo.
Vid ordväxlingar hände det nämligen synnerligen ofta, att värjan satt
mycket löst i skidan.
Den 19 oktober 1719 utfärdade därför drottning Ulrika Eleonora
en förordning, i vilken bl. a. gesällerna förbjödos att bära välja. Straffet
sattes till 50 daler silvermynt böter eller, om dessa icke kunde gäldas,
till 10 par spö.
Bland dem, som icke ville finna sig i detta kungliga påbud, voro
fältskärs- och boktryckaregesällerna. De förstnämnda lydde omedel-
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
