Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Postulattiden i Sverge - Vad 1752 års reglemente innehöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det faller av sig självt, att man vid upprättandet av
boktryckerireglementet av år 1752 icke glömde att stadga, att boktryckarna icke
fingo trycka något, som ej i förväg undergått censur.*)
I meranämnda boktryckerireglemente drar man även i härnad mot
s. k. uthängs. Enligt förklaringen i art. IV i reglementet menas
härmed den sedvanan, att »varje gesäll i boktryckeriet som ett slags
rättighet tillägnat sig icke allenast vissa exemplar av varje tryckt bok
på förläggarens papper, utan också låtit trycka andra exemplar på
eget papper». Härigenom har förläggaren, som bekostat tryckningen,
hämmats ifråga om avsättningen av berörda bok och lidit skada. På
grund härav stadgas i reglementet, att ingen i framtiden får vid tjugo
daler silvermynts vite taga några »uthängs» eller liknande.
Artiklarna Y, Yl och YII i reglementet handla om skyddet för
boktryckeriarbetarna (Om boktryckerie arbetarnas hägn). Som dessa
bestämmelser äro synnerligen belysande för tidsförhållandena anföra
vi desamma i dess helhet. De lyda:
»På det goda och tillräckligt många arbetare vid boktryckerierna
icke måtte saknas, förklara vi, att boktryckarna och deras folk skola
vara befriade från värvning och krigstjänst liksom fallet är beträffande
manufakturarbetarna. Dock åligger det societeten att tillse, att icke
större antal arbetare vid boktryckerierna bibehålles, än nödvändigt är.
Emedan boktryckaregesäller idka en fri konst och dagligen umgås
med böcker och skrifter, böra de också föregå andra i goda seder
och ärbart leverne samt söka genom skicklighet och färdighet befordra
konsten i vad på dem ankommer. Och som hädanefter beträffande
dem, som lärt boktryckarekonsten, ingenting annat gäller än deras
färdighet uti till konsten hörande sysslor samt deras goda uppförande
— så böra också alla gesäller och lärlingar, som lärt yrket, tillåtas
utan motstånd arbeta tillsammans med de gesäller och lärlingar, vid
vars utlärling iakttagits de bruk och sedvänjor, som införts utrikes
ifrån (Gewohnheiter, Cornutskaper och Postulater). Skolande
hädanefter alla i arbete och umgänge vara lika goda. Den som sätter sig
*) Censur över tryckta skrifter har i Sverge existerat ända sedan boktryckerier
anlades i landet. Den avskaffades visserligen genom förordningen av 1766, men
infördes snart ånyo av Gustaf III för att definitivt avskaffas genom
tryckfrihetsförordningen av 1812. En rudimentär kvarleva av censurbestämmelserna är
föreskriften att samtidigt med att tryckt skrift utgives skall exemplar, det s. k.
justitie-exemplaret, avlämnas till justitieministern eller hans ombud.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
