- Project Runeberg -  Typografiska föreningen i Stockholm 1846-1926 : minnesskrift med anledning av åttioårsjubileet /
65

(1926) [MARC] [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Före Typografiska föreningen - Typografliv i 1800-talets början - Gutenbergska stiftelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vad lärlingens uppfostran å tryckeriet beträffar, ansågs densamma
ej kunna försiggå utan handgripliga tillrättavisningar. »Smörj»
vankades också från morgon till kväll: av »patronen» med sitt spanska
rör, av faktorn och »konstförvanterna», varförutom man slogs inbördes
och om kvällarna »torvade på» den första pojke man fick tag i.

Man skulle kunna tro, att med de dåliga levnads- och
lärlingsförhållanden, som voro rådande, flertalet utlärda skulle duka under i
kampen för tillvaron. Visserligen gingo åtskilliga »över bord» och
befolkade landsvägarna på 50- och 60-talen; men en stor del blevo
och äro ännu en prydnad för sin kår. Detta bevisar att det fanns
gott gry hos pojkarna och en viljekraft, som en förvänd uppfostran
ej kunnat utplåna. »Den gamla goda tiden» är emellertid nu förbi
— vi hoppas för alltid.»

G V TENBERGSKA STIFTELSEN

De svenska konstförvanternas andra organisation kan sägas vara
ett slags minnesinstitution, instiftad för att hugfästa ett stort minne
i yrkets historia. Trots att de svenska yrkesutövarna levde i ganska
stor isolering, hade de dock 1840 tidigt på året erfarit att man ute
i Tyskland vidtog stora förberedelser för att fira 400-årsminnet av
boktryckarekonstens uppfinning. Med anledning härav utfärdade några
av konstförvanterna i Stockholm ett cirkulär till kollegerna, vari de
föreslogo att även vi i Sverge borde göra oss beredda att under
sommaren 1840 fira denna boktryckarekonstens jubelfest. Något program
för denna fest kunde icke på förhand uppgöras, men den 23 februari
1840 hölls en allmän sammankomst hemma i en av yrkesbrödernas
bostad. Efter det en av inbjudarna hållit ett inledningstal om
boktryckarekonsten som upplysningens befordrare, föreslogs, att var och
en som önskade att festen skulle komma till stånd, skulle teckna sig
för ett belopp av 6 riksdaler 32 skilling banko. Man beräknade att
festen skulle komma att gå till 700 à 800 riksdaler banko.

Med anledning av detta förslag uppträdde faktorn å Sam. Rumstedts
tryckeri, Fr. Ekström, och yttrade å egna och därvarande arbetares
vägnar, att man ej borde fira ifrågavarande högtidsdag endast med
en festlig tillställning, som ej lämnade efter sig annat minne än det
stunden kunde erbjuda, utan föreslog att, jämte en sådan, ett
varaktigare minne av dagen borde beredas genom grundande av en

5

65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:38:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyfis26/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free