Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Före Typografiska föreningen - Aftonbladet och konstförvanterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boktryckarna nödgas, i brist på arbete, avskeda en del, som då ser sig bedragen
på sina för framtiden gjorda förhoppningar och tvingas öka deras antal, som nu
ligga både konstförvanterna och samhället till last. Verkligen en hugnande utsikt!
Men sådan är den likväl genom för många lärlingars antagande och utlärande. Det
torde således anses ursäktligt, om härigenom även herrar boktryckares, utom
societeten, uppmärksamhet fästes på detta ämne.
Vår skrift vidrörde alls icke arbetspriserna eller någon klagan därå, men som
Aftonbladet vidrört detta, föranlåtas även vi därtill. Aftonbladet påstår nämligen,
att en flitig konstförvant (sättare) kan i medeltal förtjäna 12 riksdaler i veckan.
Detta är likväl ej fallet på många ställen, och om nu detta å en del ställen är
följden av fliten,*) så bör ej denna förtjänst på något sätt anses för övermåttan stor,
då i dessa tider prisen å livsförnödenheter och hyror väl stegras men ej minskas
— och, som man vet, att avseende till stor del fästes på ytan här i världen, så kan
man ej heller kläda sig i bolstervar och buldan.
Vad arbetslönen för tryckare vidkommer, påstår Aftonbladet att densamma blivit
förhöjd med minst en fjärdedel om ej en tredjedel av vad som betaltes för 15 år
sedan. Att detta ägt rum på Aftonbladstryckeriet, vill man icke bestrida, lika litet
som man är skyldig att ej med tystnad förbigå, att Aftonbladstryckeriet är ett, varå
man minst har något att invända mot betalningsvillkoren; men det kan därför vara
oss tillåtet nämna, det tryckerier finnas, där förtjänsten i medeltal för en flitig
tryckare ej uppgår till mer än 7 högst 8 rdr i veckan. Yrken finnas, där, utom
förhoppningen att bliva sin egen, förtjänsten är högre.**)
Aftonbladet uppger, och det kan väl vara sant, att en lärling med någorlunda
skolunderbyggnad kan på 11/, à 2 år lära sig sätta vanliga arbeten, eller t. ex. en
tidning sådan som Aftonbladet, och man kan ej bestrida detta, då man erinrar sig,
att Aftonbladet för några år sedan till en ej ringa del sattes av lärlingar — men
det är även sant, att mången yngling med handlag har förfärdigat ett bord, en
dragkista m. m. utan att alls hava lärt därpå, och jämförelsen i Aftonbladet är således
mindre riktig och bevisar endast huru en del boktryckare själva förstå det rent
tekniska i yrket. En möbel, en chiffonier, en röck etc. göras eljest även av gesäller
till mästerprov och i motsats härtill har således kunnat nämnas tabellariska arbeten,
algebra, matematik m. m. Vem vet dessutom, om ej en lärling i något av anförda
hantverksyrken, om han, såsom vid en del boktryckerier är fallet, genast vid sitt
inträde i läran fick börja arbeta för egen del på beräkning, om han ej på kort tid
nog skulle kunna förfärdiga det, Aftonbladet såsom exempel framdragit. Vi våga
således tro, att denna jämförelse var något förhastad, och att Aftonbladet efter när-
*) Att, enligt Aftonbladet, ens någon finnes, som i medeltal kan förtjäna 20 rdr i veckan betvivlas; ty
om det varit att en och annan skicklig sättare för en eller annan vecka genom erhållen vortheil (fördel)
kunnat uppbringa sin räkning till denna summa, så har de följande veckornas räkningar ej uppgått till mera
än 7 à 8 rdr.
(I anledning av denna anmärkning har Red. låtit skriftens författare personligen övertyga sig om
riktigheten av den uppgift, som gjordes i Aftonbladet angående ifrågavarande arbetslöner, så att tvivlet därigenom
blivit undanröjt.) Parentesen ao A.-B:s red.
**) Man erinras om Aftonbladets yttrande för onsdagen den 8 augusti 1838, i anledning av
konstförvan-ternas subskriberade gåva till herr assessor Crusenstolpe, och där det heter: — då man betänker, att det
icke är av välmågans lätt umbärliga överskott över de dagliga behoven, utan från en måttlig, endast med
egna händers flit förvärvad arbetsförtjänst» etc. etc.
8 89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
