- Project Runeberg -  Typografiska föreningen i Stockholm 1846-1926 : minnesskrift med anledning av åttioårsjubileet /
111

(1926) [MARC] [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typografiska föreningen börjar - Typografiska föreningens tryckeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

föreningen, blev jag det för att enligt dess stadgar njuta av föreningens
nöjen och deltaga i ledamöternas samkväm så ofta tiden för mig
detsamma medgav, men icke vidare, och blotta offentliggörandet av
projektet till association för bedrivande av boktryckerirörelse,
utgånget från Typografiska föreningen och i dess namn, ger mig
anledning, eller rättare sagt, tvingar mig, enligt mina åsikter av saken, att
icke mer räknas för Typografiska föreningens ledamot. — Jag
återsänder nu här närlagt mitt av föreningen erhållna kort, med begäran
tillika att till protokollet för dagen få anfört min häruti yttrade
enskilta tanka.»

Lindqvists skrivelse gav anledning till en ganska vidlyftig debatt,
varunder en talare trodde, att faktor Lindqvist av sin principal, patron
Norstedt, blivit med hot om avsked skrämd till avfattandet av
skrivelsen, medan andra ansågo patron Norstedt icke vara i stånd till en
sådan småaktighet. En talare kände sig sårad över uttrycket
»Refornx-makare»,*) för vilket han ansåg att Lindqvist borde tillrättavisas. Till
sist beslöts att lägga aktstycket till handlingarna.

Tryckeriet blev med välvilja omfattat av allmänheten. Ganska
många personer intresserade sig för detsamma och läto isynnerhet
trycka accidensarbeten. Även ridderskapets och adelns samt
bondeståndets protokoll jämte annat riksdagstryck trycktes där i flera år.
Åtskilliga bokförläggare lämnade även arbete till tryckeriet, men som
många också ville trycka på kredit, var det alltid anskaffandet av
rörelsekapital som utgjorde den största svårigheten. Kunde
föreståndarna anskaffa sådant, var det bra. Det berodde alltså i viss mån
på föreståndarnas förmåga att dels kunna skaffa rörelsekapital och
dels deras redlighet och omtanke om företaget skulle kunna gå framåt.

Föreståndarna för Typografiska föreningens tryckeri voro P. A.
Bogren, Carl Rosander, C. Th. Ahlström, G. E. Ljunggren och J. G.
Nordin. Denne senare övertog det 1861 för egen räkning genom att
inköpa samtliga bolagsmännens aktier samt övertaga bolagets
fordringar och skulder. Tryckeriet var under nästan hela den tid
Typografiska föreningens aktiebolag ägde detsamma inrymt i huset n:r 1

*) Uttrycket »Reform-m a ka re» hade antagligen i Lindqvists skrivelse en djupare
betydelse än vad som ligger i själva ordet. Troligen ville Lindqvist med uttrycket ha
sagt, att anhängarna av boktryckeriprojektet voro att anse som lärjungar av tidningen
»Reform», som då utgavs av F. T. Borg och vilken tidning hos den tidens kälkborgare
hade ungefär samma anseende som »Brand» och »F. D. Politiken» ha för vår tid.

8 111

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:38:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyfis26/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free