Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typografiska föreningen börjar - Typografiska föreningen skaffar sig standar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— må det vara tillåtet att därom erinra — det finnes ett ord som
är dyrbart för oss alla — det är tryckfrihet. Hotas denna frihet, då
står kanske varje medborgare färdig att slå handen på svärdfästet,
ty att rycka barnet från dess moder och tryckfriheten från nationen
kan vara liktydigt. Skulle icke då de, som veta sig tillhöra en sådan
nationalbeväpning, om ock blott såsom nummerkarlar, vara stolta
över sina i bildningens tjänst stående vapen och måna om att, vid
sidan av sitt banér, hålla dem blanka och fejade? Skulle icke de,
som bära bildningens uniform och äta dess bröd, även visa sig värdiga
och färdiga att med bildningen stå eller falla? — jo. — Men skulle
icke desto mindre det inträffa, att även vår förening, såsom det hänt
andra samfund, börjar att avtyna och vissna — måtte då detta banér
vara den talisman, som upplivar och uppfriskar de domnade krafterna
och återför dem på vägen till det föresatta målet, d. v. s. till
plikterna för, om det så tillåtes mig yttra, föreningens anseende och heder!
Nu några ord om banéret! Kejsar Fredrik III, vars val till tysk
kejsare inträffade samtidigt med uppfinningen av den konst, som
föreningens medlemmar utöva, ansåg sig böra upphöja detta yrke till
rangen av fri konst, vårföre han förlänade dess idkare adliga
privilegier, såsom att bära svärd och att i sina sigiller bära ett vapen.
Det är detta vapen, som å banéret blivit anbrakt. Det föreställer
en örn med utbredda vingar, i vänstra klon hållande en vinkelhake
och i den högra en tenakel med manuskript; från hjälmen uppstiger
en halv vingad grip med utsträckt tunga och i klorna hållande ett
par tryckarbollar. Gripen antages vara Mainz’ vapen, staden varest
Gutenberg år 1401 blev född. Det nederst anbrakta årtalet antyder
Typografiska föreningens stiftelseår (omgivet av eklöv och lager).
Omkring det hela svenska nationalfärgerna.
Jag nämnde Gutenberg. Typografiska föreningen har överst på sitt
banér låtit anbringa Gutenbergs byst för att på detta sätt även
föreviga minnet av boktryckerikonstens uppfinnare. Det är bekant, att
Gutenbergs skugga efter 400 år njutit tillfredsställelsen att se hela
den bildade världen förena sig i erkännande av hans förtjänst. Tvenne
belöningar har hans minne njutit: hans bildstod, gjuten i brons,
avtäcktes under stora högtidligheter i hans födelsestad den 14 augusti
1837, och hans namn har givits åt en stjärna. — »Dens namn», säger
en berömd författare, »vars uppfinning spritt så mycket ljus över
jorden, har också ej värdigare kunnat förevigas än på himlen»; —
ii 121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
