Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typografiska föreningen börjar - Moralisk uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ord och åtbörder angripa den, som är av annan tanke. Endast en
upplysande och i sak förd diskussion kan lända till ett lyckligt beslut.
— En annan anmärkning jag finner mig befogad vidröra är att vid
föreningens soaréer inträffar nästan alltid, att en stor del av de
besökande få sina ytterplagg bortbytta, ja! för en del försvinna desamma
helt och hållet, utan att genom anmälningar i lokalen och upprepade
tidningsannonser få misstaget rättat. Föreningens anseende riskeras
ganska mycket genom dessa byten. — Yid föreningens sistförflutna
soaréer har det inträffat, att tvenne ledamöter, den ene i danssalen
mitt under dansen och för allas ögon, och den andre i
restaurationslokalen, lämnade obehagliga minnen, sorgligt vittnande om ett intaget
övermått av starka drycker. Ävenledes har man anmärkt, att
ledamöter varit så litet noggranna om föreningens anseende, att de till
soaréerna, i sitt sällskap och skydd, medtagit fruntimmer, vilkas rätta
platser egentligen vore på de av den rättänkande avskydda bordellerna.
Dessa äro mina anmärkningar eller de sjukdomssymptomer, som
jag tagit mig friheten påpeka. Må vi förekomma att ingen i
framtiden må ha skäl att säga: Typografiska föreningen är sjuk. Låtom
oss troget räcka varandra handen och gemensamt arbeta på
framåtskridande till sedlig utveckling, andlig och politisk självständighet samt
ekonomiskt oberoende, om vilket sistnämnda jag hade mycket att säga;
men som detta ej ingår i syftemålet med dessa ord, slutar jag med
den fromma önskan: Måtte jag ej vara en ropandes röst i öknen.»
Efter Blomqvists anförande uppträdde flera talare och yrkade att
hans anförande skulle i protokollet intagas. En del andra motsatte
sig detta under förmenande, att våra efterkommande skulle få låga
tankar om typograferna, ifall de missförhållanden, som yppat sig vid
enstaka tillfällen, skulle tagas som norm i allmänhet. Den mening,
som yrkade på anförandets intagande i protokollet, segrade dock.
Även vid andra tillfällen sökte man inom föreningen uppfostra
varandra till moralitet. Yid sammanträdet det 6 april 1862 förekom
sålunda enligt protokollet följande:
»Ordföranden framställde därefter några behjärtansvärda ord om
nödvändigheten och vikten av, att var och en ledamot i vad på honom
ankommer söker vaka över, att föreningens en gång vunna aktning
och värde upprätthålles, och att detta blivit så mycket nödvändigare
och svårare i och med att antalet ledamöter ökas, så ville han vid-
ii 126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
