Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under första kvartsseklet - Biblioteket - 1869 års revisorer störta styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedström 1877—83, C. W. Hellström 1880—82, W. D. Torsell 1881
—82, K. B. Boström 1881—84, J. T. Moeglin 1883—86, Karl Eriksson
1883—86, Th. Cedergren 1884—88, P. J. A. Asplund 1884—85, C. L.
Sundberg 1887—92, C. V. Fagerström 1887—91, C. F. Landström 1887,
S. F. A. Carlsson 1888—91, C. I. Larsson 1888—92, Hj. Sundström
1892—94, C. G. Nordström 1892—96, A. E. Dahlström 1893—95, F.
Enberg 1893—96, K. O. Eriksson 1894—96, A. F. E. Sagerholm 1895
—1901, Aug. Johansson 1897—98, Arv. Andersson 1897, C. O. Blomberg
1897, S. W. Ternell 1898—1909, Alb. Nilsson 1898, P. E. Ekholm 1899
—1901, S. M. A. Nilsson 1899, G. E. Åström 1900—02, K. A. Berlin
1901—03, Fritz Martinsson 1902, Alb. Haagh 1902—03, Fritz Åhrberg
1903—13, E. E. Magnusson 1904—07, K. J. F. Nylander 1904—24, E. J.
Strandh 1908—26, John Andersson 1910—13, ErikB. Johansson 1925—26.
1869 ÅRS REVISORER STÖRTA STYRELSEN
Arbetet inom Typografiska föreningen gick — efter det fronderi
som förut omtalats -— sin gilla gång utan gnisslingar. Det började
lida mot slutet av 1860-talet och det är icke uteslutet, att vissa svaga
dyningar av de radikala strömningar, som börjat ute i Europa, sökte
göra sig kännbara även här. Mellan Frankrike och Sverge ägde under
denna tid ett ganska livligt kulturellt utbyte rum och det är inte
uteslutet att några av de idéer, som sedermera togo sig uttryck i
kommunen av 1871, genom vandrande hantverkare hunnit upp även till
norden. Internationalens och arbetareklassens uppvaknande till följd
av den allt starkare industrialiseringen lågo i luften vid denna tid.
Typografiska föreningen hade 1860 hedrat sin ordförande — en
synnerligen sällsynt åtgärd av en arbetareorganisation •— genom att
låta måla hans porträtt och upphänga detsamma i föreningens lokal.
Detta skedde för att soulagera honom för den oförrätt, som enligt
flertalet medlemmars uppfattning begåtts mot honom, då han, trots
de utomordentliga förtjänster han inlagt om föreningens förkovran, av
ett kotteri skulle utestängas från ordförandeplatsen.
En ny attack gjordes mot ordföranden tolv år efter den första. Det
var vid styrelsevalet 1869, då det vid röstsedlarnas öppnande befanns,
att den avgående ordföranden stannat sex röster under en medlem,
som inte ens blivit uppsatt som kandidat vid valet. Den valde,
C. G. Malmström, förklarade sig under inga omständigheter villig att
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
