Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Tariffrörelser i århundradets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÖNER OCH TÅSIFFSÖ1ELSE1
DET ÄR synnerligen svårt att beträffande de svenska
boktryckeriarbetarnas löne- och arbetsförhållanden under
äldre tider få några exakta uppgifter. Så mycket synes
emellertid framgå av de källor som stå till buds, att de
svenska konstförvanterna, åtminstone i landsorten, under
senare hälften av 1700-talet och långt fram på
1800-talet hade kost och logis hos boktryckaren. I Stockholm torde dock
detta icke hava varit fallet i samma utsträckning som i landsorten
vad konstförvanterna beträffar, men lärlingarna å de flesta tryckerierna
i huvudstaden stodo i allt under boktryckarepatronens husbondevälde
och bodde sålunda i hans hus och »åto vid hans bord», som uttrycket
lyder. Det är dock i alla fall skäl att antaga, att det bord, som
dukades till lärlingarna, i allmänhet hade en helt annan matsedel än
boktryckarens eget.
Åtskilliga strider mellan boktryckare och konstförvanter angående
lönerna ägde säkerligen rum under 1700-talet och tidigare, men
hävderna hava därom icke bevarat någonting. Boktryckerisocietetens
protokoll, som skulle kunnat upplysa åtskilligt i den vägen, äro
nämligen till största delen försvunna och endast de delar, som behandla
societetens verksamhet från och med 1800-talets början, finnas i behåll,
dock icke fullständigt. Ur dessa hava vi hämtat efterföljande
fragmentariska redogörelse för en tariffrörelse för införandet av en
maximi-tariff, som i början av 1800-talet sattes i gång från boktryckarehåll.
Ur denna redogörelse kan man utläsa hur lönerna för konstförvanterna
ställde sig vid denna tid.
Yid boktryckerisocietetens sammanträde den 4 juli 1804 väckte
direktör J. A. Carlbohm, som vid denna tid var innehavare av det
kungliga finska boktryckeriet, d. v. s. det tryckeri, som hade privi-
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
