Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Nya förhandlingar. Slutresultatet - Kampen mot n-beräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrivelses avsändande — »men det är sannerligen icke mycket att
tacka för».
Tack vare ordförandens personliga ingripande antogo även de övriga
tryckerierna den nya tariffen. Längst dröjde Isaac Marcus. Det var
först långt efter det tariffen börjat tillämpas vid de övriga tryckerierna
som det i föreningen kunde meddelas, att även Isaac Marcus bekvämat
sig att betala efter 30-öresberäkningen.
1872 års tariff infördes så småningom även på de mindre
tryckerierna, varvid de synnerligen goda konjunkturerna under mitten av
1870-talet kraftigt bidrogo, då det helt enkelt icke var möjligt för
någon boktryckare att erhålla typografisk arbetskraft för lägre pris.
Mot slutet av 1870-talet blevo konjunkturerna åter dåliga, och då var
det nog en och annan boktryckare som sökte tumma på
tariffbestämmelserna. Men i det stora hela följdes dock 1872 års tariff.
KAMPEN MOT N-B ERÄKNING EN
Ar 1883 hade av Stockholms typografiska förening — på förslag
av Norrköpingsavdelningen — sammankallats ett svenskt
typografmöte, det första i sitt slag. Det hölls den 5, 6 och 7 juli 1883 och
bland de frågor, som där diskuterades, var även följande: »Anses
vårt nuvarande beräkningssystem motsvara rättvisans fordringar och
arbetets verkliga värde? Om icke, på vilka grunder bör en
tidsenligare tariff söka upprättas?»
Frågorna hade i förväg varit utsända till typografer på olika ställen
i landsorten och av dessa hade typografer i Jönköping svarat nej på
första delen av frågan och beträffande andra delen ansågs antagandet
av alräbetberäkningen innebära den rättvisaste lösningen. Samma
slutsats hade såväl typografer i Nyköping som en kollega H. Sahlin
i Söderhamn kommit till.
Missnöjet med n-beräkningen, som 1856 införts av
boktryckerisocieteten i stället för den dittills använda fyrkantsberäkningen, hade
sina lätt förklarliga orsaker. När reformen infördes, åsyftades med
densamma att råda bot på det missförhållandet, att enligt
fyrkants-beräkningen en fin stilsort betalades lika med en grov stilsort på
samma kägel. Då antogs bokstaven n, som ansågs beträffande
tjockleken vara alfabetets medelbokstav som beräkningsnorm och man
13
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
