Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Tidningstariffen för Stockholm av 1899 - Civiltarifferna av 1901. Attack mot beräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt denna tariff fastställdes grundpriset till 30 öre med ett tillägg
av 10 procent för varannandagstidningar, 20 procent för dagliga
aftontidningar och 30 procent för dagliga morgontidningar; veckolönen
fastställdes till 22, 24 respektive 26 kr. jämte lokaltillägg, i enlighet
med civiltariffen. Ordinarie arbetstiden fastställdes till 9 timmar pr
dag, å aftontidning förlagd mellan tidigast 7 f. m. och senast 8 e. m.
och å morgontidning mellan tidigast 7 f. m. och 9 e. m.
Övertidsarbetet ersattes med 20 öre extra pr halvtimma och om
beräknings-sättare beordrades till arbete på sin fritid, men ej erhöll sättning,
ägde han, jämte övertidsbetalning, erhålla 50 öre pr timma härför.
Efter övertidsarbetets slut beräknades minst 9 timmars fritid och
dessutom minst ett dygns ledighet i följd under varje vecka. Härmed
hade man vunnit en enhetlighet i betalnings- och arbetsvillkoren för
tidningssättarna i huvudstaden, som varit länge åstundad, och på
samma gång en väsentlig ekonomisk förbättring för dem.
CIVILTARIFFERNA AV 1901. ATTACK MOT BERÄKNINGEN
Snällpresstryckarnas och civilsättarnas tariffer för Stockholm hade
icke giltighet längre än till 1900 års slut och hade därför året förut
i behörig tid uppsagts att gälla med sistnämnda års utgång.
Typografiska föreningen började i mycket god tid med
förberedelserna för den nya tariffrörelsen. Redan vid sammanträdet i januari
månad 1900 var man färdig med att utse tariffkommitté, och vid
ordinarie sammanträdet den 4 februari, som hölls i Arbetarinstitutets
lokal och var besökt av 300 personer, uttalade sig föreningen för
första gången i princip för beräkningssystemets avskaffande.
Tariffkommitténs ordförande, J. E. Graf, förklarade att han lutade mot den
uppfattningen, att det vore bättre att gå från beräkningssystemet till
obligatorisk veckolön. Därefter höll Hj. Blomgren ett längre, med
stort intresse åhört föredrag om beräkningssystemets olägenheter.
»De mest styvmoderligt behandlade inom hela kåren voro oxsättarna.
Deras ställning kunde inte på långt när kallas så god som t. ex. de
grövsta och minst kunskapsfordrande yrkenas utövare kunna skryta
med att ha skaffat sig. Varför skulle icke sättarna kunna skaffa sig
fast lön?- Genom tidsbetalning skulle vinnas: jämnare inkomst, med
större trygghet för sig och de sina, jämnare arbetsfördelning med
guldgossesystemets avskaffande, jämnare arbetslust, utan den alltid
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
