Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Civiltarifferna av 1901. Attack mot beräkningen - Den första maskinsättaretariffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och J. W. Samuelsson. Boktryckareföreningen utsåg för sin del C.
Ramström, E. Oldenburg, G. W. Wilhelmsson, Y. Pettersson och David
Lund. Skiljenämnden sammanträdde första gången den 3 januari 1901
och utsåg därvid till opartisk ordförande kommerserådet E. A. Günther.
— Då skiljedomstolen naturligtvis icke kunde slutföra sitt arbete före
den gällande tariffens utgång, beslöts genom överenskommelse mellan
huvudorganisationerna att den vid 1900 års utgång gällande tariffen
skulle äga kraft tills den nya blivit definitivt fastställd samt att
skiljedomstolen skulle äga besluta i vad mån de nya bestämmelserna skulle
ha retroaktiv verkan.
Den 6 februari 1901 hade skiljedomstolen avslutat sitt arbete ocli
utslaget innebar, att beräkningsarbetare som i medeltal förtjänat 20
kronor pr vecka och däröver ägde rätt att tillgodoskriva sig 5 procent
och den som förtjänat under 20 kronor 10 procent av ersättningen
för utfört arbete under den tid som förflutit sedan den 1 januari 1900,
och att veckolönsarbetare, med en avlöning av högst 24 kronor, ägde
uppbära såväl för den förflutna tiden som ock framdeles en
förhöjning av 1 krona pr vecka, dock att den, som under de två senaste
åren uppburit en veckolön av 20 kronor, ägde att beräkna en
förhöjning av 2 kronor.
Skiljedomarna avskaffade naturligtvis icke beräkningssystemet, men
grundpriset höjdes högst väsentligt, eller från 30 till 35 öre pr 1,000,
varjämte en del smärre ändringar gjordes i beräkningstariffen. Men
beträffande veckoavlöningen gjordes en åtskillnad mellan nyutlärda
och övriga, som i viss mån återinförde »cornuttidens»
missförhållanden, då lärlingen under viss tid eller intill dess han blivit postulerad,
intog en undantagsställning. Man beslöt nämligen att lönen under de två
första åren efter lärlingstidens slut skulle utgöra 20 kr. och först
därefter 22 kr. pr vecka. Arbetstiden, som förut varit 54 timmar under
sommarmånaderna och 60 under vintermånaderna, reducerades för
vintermånaderna till 58 timmar i veckan. Maskintryckarnas
olycksfallsförsäkring bestämdes till 2,000 kr. på arbetsköparens bekostnad.
DEN FÖRSTA MASKINSA T TARETARIFFEN
Sättmaskiner av radgjutningstyp, d. v. s. sättmaskiner av egentlig
betydelse, som verkligen kunde ersätta handsättningen i de flesta fall,
hade 1898 börjat införas i Sverge. Det året inköpte nämligen Svenska
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
