Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Tariffrörelsen 1914 och därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid en den 19 september företagen undersökning visade det sig,
att den verkställda inskränkningen i arbetstiden uppgick till
sammanlagt 11,200 timmar pr vecka, motsvarande full vecka (51 timmar)
för omkring 200 arbetare. Så småningom började emellertid det ena
tryckeriet efter det andra arbeta med full tid och vid årsskiftet 1915
var arbetstiden nästan överallt normal.
Härtill bidrog nog också i hög grad den starka åderlåtning
arbetskraften erhöll genom mobiliseringen. En stor del av landstormen
inkallades nämligen till tjänstgöring i två à tre månader. Detta var
naturligtvis icke ägnat att verka stärkande på vederbörandes ekonomi,
isynnerhet som största delen av de mobiliserade voro familjefäder.
De flesta av tryckerierna i huvudstaden sökte också i någon mån
hjälpa sina mobiliserade arbetare genom att under mobiliseringstiden
åt de utkallade eller deras familjer utbetala större eller mindre del
av veckolönen. Högertidningarna i Stockholm (Aftonbladet,
Stockholms Dagblad, Nya Dagligt Allehanda och Svenska Dagbladet) jämte
Svenska Morgonbladet löste emellertid frågan genom följande
fosterländska tillkännagivande, daterat den 25 augusti 1914:
»Då nu pågående politiska och ekonomiska kris efter all
sannolikhet kommer att bliva mycket långvarig, och då statsunderstöd kan
erhållas av varje mobiliserads familj, som därav har behov, men
däremot sådant understöd bortfaller, för den händelse sådan familj
åtnjuter understöd från annat håll, hava undertecknade
huvudstadstidningar beslutat att ej till några av sina respektive mobiliserade
arbetares familjer utbetala något som helst understöd i form av
lönebidrag, men att, därest verkligt behov oaktat erhållet statsunderstöd
skulle i något fall förefinnas, vilket behov respektive tidning dock
förbehåller sig att i varje särskilt fall pröva, till sådan familj skall kunna
efter därom gjord framställning lämnas såsom lån någon penninghjälp.
Svenska tidningsutgivareföreningens styrelse förklarade sig enig med
detta beslut.»
Huvudstadens största tryckeri, Norstedt & Söner, begärde hos
regeringen befrielse från mobiliseringen för sin personal, vilken begäran
beviljades. A detta tryckeri förekom icke några driftsinskränkningar.
Världskriget föranledde snart nog ökade levnadskostnader även i
Sverge och detta gav typograferna anledning att dryfta frågan om
dyrtidstillägg. Under hand hade förbundsstyrelsen förvissat sig om,
27?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
