Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - 1919 års typografstrejk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigvard Cruse, Stockholm, Edvin Lindqvist, Eskilstuna, J. W.
Samuelsson, Stockholm, och Erik Lindvall, Västerås.
Även förbundsstyrelsen ansåg sig desavouerad av förbundsmötet
och ställde sina mandat till förfogande. Förbundsstyrelsen motiverade
denna sin åtgärd i en artikel i Svensk Typograftidning, som begärligt
anammades av borgarpressen och användes som utgångspunkt till ett
ohyggligt skall mot typograferna, om möjligt i hätskhet och stupiditet
slående alla föregående rekord. Vid det nya förbundsstyrelsevalet
pointerades ytterligare, att förbundsmedlemmarna underkände 1918
års tariff kommitterades förslag och en helt ny förbundsstyrelse tillsattes.
Den avgående förbundsstyrelsen bestod av: Eduard Wiberg,
förtroendeman, Oscar Lööf, Harald Hagberg, W. Stiller, Hj. Bergmark,
Eskil Nylén och Georg Berg, och de nyvalda, samtliga uppförda på
en av civilsättare- och tryckaresektionerna utsänd lista, blevo: Sigvard
Cruse, förtroendeman, W. E. Ågren, J. W. Samuelsson, j. A.
Christens-son, Nils Nilsson, J. Åhlfeldt och G. E. Malmborg. Cruse erhöll 3,756
röster som förtroendeman medan Wiberg stannade vid 1,062. Av de
övriga valda erhöll Ågren högsta röstetalet eller 4,812 och Malmborg
lägsta eller 2,491. Närmast kom medlemmen av den föregående
styrelsen, Harald Hagberg, med 1,995 röster.
De nya underhandlarna utarbetade ett nytt tarifförslag,*) som
överlämnades till boktryckarnas båda organisationer, Svenska
tidningsutgivareföreningens arbetsgivaresektion och Sverges tryckeriers
arbetsgivareförbund. Svenska tidningsutgivareföreningens A-sektions
underhandlare voro S. Dehlgren, T. Roxendorff, A. Pers och E. Ridderstad,
och civiltryckerierna företräddes av Bo Löfgren, Harald Nyhoim, Edv.
Lundgren och N. F. Hellner. Och för första gången vid en ordinär
avtalsförhandling pointerades att de svenska boktryckarna ställt sig
*) Det nya tarifförslaget upptog inte lönernas uppdelning i huvudlön och
kristidstillägg. Lönerna för maskinsättare m. fi. sattes sålunda till 90 kr., för handsättare
m. fl. till före fyllda 22 år 72 kr. och därefter 80 kr. och för övriga grupper i
proportion härtill. Landet skulle indelas i 11 dyrortsgrupper med 2 1/2 procents
intervaller mellan varje. För Stockholms vidkommande skulle således lönen för
maskinsättare bli kr. 90: — + 22: 50 = 112: 50 och för handsättare kr. 80: — + 20: — = 100: —.
Grundpriset sattes till kr. 1: 25, vilket med 25 procents tillägg för Stockholm skulle
bli kr. 1: 55 pr tusen. Övertidsersättningen hade satts till 100 procent och
sammanlagda övertiden pr vecka till 6 timmar. Arbetstiden begärdes för huvudgrupperna
fastställd till 8 timmar, för maskinsättare till 45 timmar och vid nattarbete till 42
timmar för alla grupper.
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
