Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typograferna och politiken - 1902 års demonstrationsstrejk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sektionen hade nämligen den 7 maj ett sammanträde för att diskutera
tidningsarbetarnas ställning till den beramade demonstrationsstrejken.
Vid detta tillfälle hade sektionsstyrelsen anmodat redaktör Hjalmar
Branting att inleda debatten. Branting redogjorde för sin
uppfattning av kongressens avsikt med den planerade strejken och ansåg
för sin del att tidningstypograferna utgjorde en av de få yrkesgrupper,
som man icke borde taga ut i strejk vid detta tillfälle. Detta av rena
klokhetsskäl.
Detta anförande, som mottogs med starkt och ganska allmänt bifall,
satte sin prägel på den följande debatten och den resolution som
antogs var av följande lydelse:
»f betraktande av den säregna ställning, som tidningspressen
intager, nämligen att meddela nyheter till allmänheten om vad som
händer och sker, samt att en stor del av dem äro förespråkare för
arbetarnas livsfråga, den allmänna rösträtten, så hemställer sektionen
att de ledande inom organisationen på bästa sätt ordna
tidningsarbetarnas deltagande i storstrejken och först i sista stund, om så
påfordras, där nedlägga arbetet.»
Beslutet skulle delgivas Typografiska föreningen, som i sin ordning
på ett extra sammanträde den 11 maj tog ställning till frågan. Å detta
sammanträde antogs efter en längre debatt följande av styrelsen
framlagda resolution:
»Typografiska föreningen i Stockholm, som i den av
socialdemokratiska partikongressen givna parollen till påtryckningsåtgärder för
den allmänna rösträttens erövrande sett en fullt riktig väg till dessas
kraftiga bedrivande, anser dock att förutsättningarna för en eventuell
arbetsnedläggelse i väsentlig mån neutraliseras genom den
omständigheten, att riksdagen i sin helhet sannolikt ej kommer att ägna
längre tid än en à två dagar till behandling av rösträttsfrågan på
grund av den korta tid, som återstår till innevarande riksmötes
avslutande ;
då föreningen vidare anser fara föreligga att rösträttsfrågan vid
innevarande års riksdag, på grund av de många olika förslagen i frågan,
som vid denna föreligga, lätt kunde erhålla en mindre tillfredsställande
lösning därigenom, att en eller annan skenreform beslutades som vilande
och sålunda möjligheten för en verklig reform i väsentlig grad
undan-skjutes, och då föreningen för den skull anser att rösträttsfrågan bleve
bättre betjänad om man vid höstens riksdagsmannaval verkställde
310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
