Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiskt - Uppdelningen i yrkeskategorier - Sjukligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delen av yrkesutövarna och på 1880-talet närmare 95 procent av
sättarna, är nu ett yrkestekniskt döende släkte. Beräkningssättarna
voro 1924 323 till antalet, därav 260 manliga och 63 kvinnliga,
fördelade på 17 av huvudstadens tryckerier. Detta är inte ens
tredjedelen av samtliga handsättare. 1909 utgjorde beräkningssättarekåren
mer än hälften av handsättarna. Den jämförelsevis hastiga
minskningen är naturligtvis beroende på att maskinerna taga allt större
del av det arbete som förut utförts av handsättarna och att
färdig-göringen utföres av fast avlönade sättare. Beräkningssättningen är
under nuvarande tekniska förhållanden en absurditet, som måste
avskaffas ju förr desto hellre.
SJUKLIGHE TEN
Eftersom medlemsskapet i sjukkassan icke är obligatoriskt för
typografförbundets medlemmar och följaktligen icke alla
Stockholmsavdelningens medlemmar tillhöra sjukkassan är det icke möjligt att få
fullt exakta uppgifter om sjukligheten inom Stockholmsavdelningen
från detta håll. Yi ha därför sökt utröna denna genom att för en
följd av år sammanräkna antalet av på grund av sjukdom
kontingentfria veckor inom Stockholmsavdelningen. Yi ha gjort denna
uträkning för åren 1909—1925 och kommit till det resultatet att vaije
medlem av stockholmsavdelningen varit sjuk i genomsnitt 9 dagar
pr år. Därvid ha dock frånräknats alla invalida medlemmar, d. v. s.
sådana, som varit permanent sjuka eller med andra ord anmälts sjuka
för alla årets 52 veckor. Dessa voro 1924 38 till antalet.
Beträffande sjukdomsorsakerna gäller fortfarande, vad typograferna
beträffar, att infektionssjukdomarna, bland vilka inräknas såväl
lungsjukdomarna som influensan, kräva det största antalet sjukdagar och
de största utgifterna för sjukkassan. Därnäst kommer som god tvåa
nervsystemets sjukdomar.
Av förbundssjukkassans kassör har välvilligt ställts till förfogande
följande sifferuppgifter angående förbundssjukkassans
Stockholmsavdelning, d. v. s. de medlemmar av Stockholmsavdelningen, som
tillhöra Svenska typografförbundets sjukkassa.
Av dessa uppgifter framgår, att antalet medlemmar i
förbundssjukkassans Stockholmsavdelning den 31 december 1890 voro i klass 1 177,
i kl. 2 103 medlemmar. Flertalet av dessa voro dubbelmedlemmar.
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
