- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
54

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54 men dervid företrädesvis nedåt, utför sluttningen; under natten sammandrogs den åter, men naturligtvis drogs äfven då dess öfre del lättare nedåt, än den nedre uppåt. Dess rörelse var,således just densamma som en vanlig metmasks; den utsträckte sin nedre del under dagen, och drog den öfre efter under nattens lopp; och sålunda hade den bokstafligen krälat ned halfannan fot på två år. Det är redan sagdt, att olika kroppar utvidgas olika mycket af värmet, men tillochmed en och samma kan deraf utvidgas olika i olika rigtningar. I kristaller äro atomerna lagrade tillsammans efter bestämda lagar, och längsefter vissa linier tätare sammanpackade än utefter andra; det är derför ock sannolikt, att de kunna oscillera friare i en rigtning än i en annan, samt att följaktligen hela kristallen utvidgas lättare åt det ena hållet än åt ett annat. Denna kristall af Islandspat har, såsom Mit-scherlich ådagalagt, egenskapen att förlänga sig mera längs sin kristallografiska axel än i andra rigtningar. Och icke det allenast, utan när den utvidgar sig i det hela, d. v. s. i anseende till sin volym, sammandrager den sig i en rigtning, vinkelrät mot den nyssnämnda axeln. Denna förmåga af olika utvidgning i olika rigtningar anträffas ock hos många andra kristaller och förefinnes sannolikt äfven hos åtskilliga organiska väfnader. Naturen är full af undantag, hvilka ingen teori kan förutse och om hvilka vi endast genom iakttagelse förvärfva kännedom. Att alla kroppar utvidgas af värme, skulle vi väl vara benägna att anse som en regel utan undantag. Men både vatten och vismut bilda dock, som vi nu veta, dylika. Om en metall sammanpressas, utvecklas värme; och deremot köld, om en metalltråd sträckes. Joule och andre hafva undersökt frågan och funnit detta vara ett allmänt förhållande. Men ett märkvärdigt undantag (jag betviflar ej, att många andra finnas) från denna regel har temligen länge varit bekant; jag vill visa Er det. Denna skifva af kautschuk har legat i yttre rummet för att afkylas; jag afskär deraf ett stycke af tre tums längd och halfannan tums bredd, samt berör dermed den termo-elektriska stapeln; nålens utslag angifver köld. Jag sträcker det nu häftigt och berör åter stapeln dermed, alltjemt hållande det spändt — nålen går genast åt motsatt sida och angifver således uppvärmning. Men ett undantag från en regel drager alltid andra med sig. Inom den fysiska verlden, likasom inom andens, står aldrig en tilldragelse allena. När W. Thomson lärde känna denna märkliga egenskap hos kautschuk, förmodade han genast, att utsträckt kautschuk måtte förkorta sig vid uppvärmning. Beviset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 6 11:12:29 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free