Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III - Bihang: Utvidgningen genom värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5fi
derför lemnades af Joule, och här är nu försöket, framstäldt i
en för tillfället lämplig form.
Vid denna arm aa (bild 25) är fästadt ett stycke rör af
vanlig vulkaniserad kautschuk och utspändt medelst en
half-pundsvigt W till ungefär tre gånger sin vanliga längd. Visaren
ii består af ett stycke lätt träd, som kan vrida sig kring en
axel och uppbär ett långt halmstrå med en lansformig
pappersbit till spets. Den sednare rör sig öfver en graderad cirkel,
uppritad på denna svarta skärm. För ögonblicket är visaren
nedtryckt genom en vid vigten W fästad pinne; lyftes den
sednare, drages visaren uppåt af spiralfjedern ss. Kautschukröret
är omgifvet af en skorsten C af jernbleck, hvarigenom het luft
uppstiger från lampan L, som jag nu antänder. Som I sen, var
Thomsons förmodan riktig; kautschuken förkortas och upplyfter
vigten, så att visarens spets på ett par minuter beskrifver en
båge af fullt tre fots längd. Jag tar nu bort lampan, och i
den mån kautschuken återtager sin förra temperatur, förlänges
den åter; visaren rör sig nedåt, och nu står den tillochmed lägre,
än den gjorde vid försökets början.
Bihang till kap, III.
Om kroppars utvidgning genom värme.
Det ligger ej inom planen tor detta arbete att ingå i alla de
frågor, som stå i sammanhang ined den om utvidgningen; dock må till
den yngre läsarens tjenst några anmärkningar derom bifogas.
Med en fast kropps längd-, yt- och volyms-utvidgnings-koëfficient
förstås den bråkdel, hvarmed kroppens längd, yta och volyin, resp.,
utvidgas, då dess temperatur höjes en grad.
Antagom, att hvarje sida af en qvadratisk metallskifva, hvars
längd är 1, utvidgas vid en grads uppvärmning med en längd a; hvarje
sida af den nya qvadraten är då 1 + a, och således dess yta
1 + 2 a + a\
Men storheten a är så ytterst liten, att dess qvadrat a2 ej
utöfvar något märkbart inflytande; vi kunna derför anse den nya
qva-dratens yta vara helt enkelt
1 + 2 a.
2a är alltså yt-utvidgnings-koëfficienten, d. v. s. denna är dubbelt så
stor som längd-utvidgningens.
Antagom, att vi i stället för en qvadrat hade en kub eller tärning af
samma metall, hvars sida också vore 1 och vid en grads
temperaturförhöjning blefve 1 + a. Den utvidgade kubens volym vore då
1 -f 3a + 3a2 + à3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
