57 Men liksom i förra fallet kunna vi här utelemna qvadraten a\ samt med^ännu större skäl a3, och således anse den utvidgade kubens volym vara helt enkelt 1 + 3a, hvaraf följer, att volyms-utvidgnings-koëfficienten är tre gånger så stor som längd-utvidgningens. Följande tabell angifver utvidgnings-koefficienterna för några bekanta ämnen: Koppar .... O,ooooi7 . . . O.oooosi . . . O.oooosi Bly...... 0,000029 . . . 0,000087 . . . 0,000089 Tenn.....0,000023 . . . 0,oooo69 . . . 0,oooo69 Jern.....0,0000123. . . 0,oooo369 . . . 0,000037 Zink.....O,0000294. . . O,0000882 . . . 0,000089 Glas.....0,ooooos . . . 0,000024 . . . 0,000024 Den första zifferkolumnen angifver här längd-utvidgnings-koëffi-cienterna; de båda följande volyms-utvidgningens, erhållna dels genom att helt enkelt tredubbla de föregående talen, dels genom direkt observation (af Kopp). Som man ser, gifva de båda metoderna nästan alldeles samma resultat. Det förtjenar anmärkas, att glasets och platinans koefficienter äro nästan alldeles lika. Detta är en vigtig omständighet särdeles för kemister, hvilka ofta äro nödsakade att fastsmälta platinatrådar i glasrör. Yore koefficienterna olika, skulle ovilkorligen glaset sprängas vid denna operation. I fråga 0111 vätskor och gaser kan naturligtvis ej blifva tal om någon annan koefficient än volyms-utvidgningens. De anföras här för några bekanta vätskor Vatten.....0,00042 Alkohol .... 0,ioil Svafvelether . . 0,ooo7 Svafvelsyra . . . 0,ooo6 Terpentin .... 0,ooo8 Qvicksilfver. . . 0,oooi8 Som man lätt ser, utvidga sig vätskorna hastigare än de fasta kropparne, och gaserna ännu hastigare än vätskorna. Såsom prof må anföras, att utvidgnings-koefficienterna för jern, vatten och luft förhålla sig ungefär som talen 1, 11 och 99. Det har å sid. 48 blifvit sagdt, att alkoholens utvidgning är större än glasets; i sjelfva verket förhålla sig deras koefficienter ungefär som 46 till 1. På qvicksilfrets utvidgning grundar sig som bekant den vanliga termometern. På densamma bestämmas två punkter genom dess nedsänkning dels i smältande is, dels i kokande vatten (eller rättare i dess ånga, emedan de olika vätskelagrens temperatur kan vara något skiljaktig) vid vanligt barometertryck, hvarefter afståndet mellan dessa punkter delas i lika delar. De tre olika termometerskalor, som användas, torde tillräckligt förtydligas af följande schema: