- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
61

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

61

punkt deraf berör blyet, och genast uppskjuter der en ny knöl.
AB (bild 28) må vara blyets yta; L och R föreställa vacklans
tvärgenomskärning i de
ögonblick, då den
skuffas åt liöger eller åt
venster. Så snart
beröringen mellan de båda
metallerna upphör,
försvinner genast den
sednast bildade knölen, och vacklan knuffas härunder, sålänge
dess värmegrad är tillräckligt hög, oupphörligt fram och åter,
under det dess tätt på hvarandra följande stötar mot blyet
frambringa en sammanhängande ton.

Här (bild 29) äro två små blyplåtar fästade på kant i ett
skrufstäd, med en half tums afstånd sinsemellan. En lång liet

Bild 29.

messiiigsstång lägges i jemnvigt på båda kanterna. Den hvilar
först på den ena plåten, som utvidgar sig och stöter den uppåt;
dervid faller den med sin tyngd på den andra, som förhåller
sig på samma sätt, och sålunda fortfar den att vagga fram och
tillbaka, sålänge värmet räcker. En vanlig eldskyffel gör lika
god tjenst som messingsstången. Ja, Ni behöfver blott lägga
en het skyffel eller eldgaffel på ett stycke bly och • understöda
handtaget, så att ingen friktion uppkommer, för att frambringa
så ljufva och musikaliska toner, som man någonsin kan få höra.
På liknande sätt kan man få ljud ur ett tunnband af jern, en
koppar- eller silfver-slant.

Försöket är af intresse i afseende på sammanhanget mellan
naturkrafterna. Kropparnes atomer hafva vi att tänka oss som
nästan oändligt små, men också som oändligt talrika. Den
förökning af en enda atoms amplitud eller svängnings-utslag, som

Bild 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:54:52 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free