Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
som återkastas från dem till Ert öga, finnen I i medelpunkten
af hvarje blomma en fläck, som lyser likt poleradt sdfver. I
tron måhända, att denna fläck är en luftblåsa, men om man
bortsmälter den omgifvande isen genom att lägga hela stycket
i hett vatten, försvinner fläcken, såsnart den blifvit blottad,
utan att lemna ett tecken till luftblåsa efter sig. Denna fläck
är ett fullkomligt tomrum. I sen häraf, hur följdrigtigt naturen
arbetar, huru strängt lagbundna alla hennes förrättningar äro.
Vi känna, att isen sammandrager sig vid smältningen, och finna
här ett prof derpå: dessa blommors vatten kan ej fullständigt
utfylla rymden af den is, genom hvars smältning de frambragts;
hvarje blommas utveckling måste derför nödvändigt åtföljas af
bildandet af ett tomrum.
När jag första gången såg dessa vackra former, tyckte jag
mig i samma ögonblick, som den centrala fläcken lik en
ljuspunkt plötsligt framträdde, höra en knäpp, liksom hade isen
sprungit sönder med detsamma. Jag trodde till en början, att
det blott var min egen inbillning, som förband ett ljud med
ljus-intrycket, liksom personer, hvilka få se meteorer, ofta tycka
sig dervid höra ett brusande ljud, som alldeles icke
förefinnes i verkligheten. Härvidlag var dock ljudet en verklighet,
och med Er tillåtelse skall jag föra Er från denna obetydliga
tilldragelse genom en följd af märkliga företeelser till en ganska
aflägsen, för den praktiska vetenskapen ytterst vigtig fråga.
Allt vatten håller en del luft upplöst; genom kokning
befrias densamma ur sin fångenskap. Då en flaska vatten
upphettas, ser Ni, långt förrän kokningen begynner, luftblåsor samla
sig vid dess väggar, uppstiga genom vattnet och ofta flyta
under några ögonblick på ytan. Det är närvaron af denna luft
i vattnet, som framkallar dess sjudning; den verkar som en
elastisk fjäder, i det den håller vattenmolekulerna något isär och
dymedelst underlättar deras öfvergång till ångform.
När detta hinder för deras närmare sammanslutning
aflägsnas, fatta molekulerna liksom bättre tag i hvarandra;
vattnets kohesion ökas derför betydligt genom luftens aflägsnande.
Här är ett tillslutet glaskärl, den s. k. puls- eller
vatten-ham-maren, som innehåller luftfritt vatten. En följd bland andra af
den elastiska fjäderns borttagande är, att vattnet härinne faller
med ett hårdt ljud, liknande det af en fast kropp, och deraf
har instrumentet erhållit sitt namn; I hören, hur vätskan
klingar mot ändan af röret, när jag vänder det upp och ned. Här
ar ett annat rör, ABC (bild 34), böjdt i form af ett V, som
afser att visa, huru vattnets kohesion förändras genom en länge
fortsatt kokning. Jag öfverför vattnet, som till en del fyller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
