Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
112
också med nästan omärkliga steg utför bergen. Då det ena
lagret samlar sig på det andra, blifva de understa hoppackade och
förtätade; den luft, som först var fången i snöns maskor,
pressas ut, och den sammantryckta massan antager alltmer isens
karakter. I veten, huru hårdt en snöbolls korn hänga
tillsammans; I veten, huru hård en skolgosse kan, helst i en "under
stridens hetta upprörd sinnesstämning", krama den. Snöbollen
är begynnelsen till is; öken blott pressningen ännu mer, och
den blir en verklig sådan. Men tillochmed sedan detta skett,
bibehåller den ännu förmågan att likasom snön gifva efter för
tryck. När derföre en snömassa af tillräckligt djup samlar sig
på en bergsluttning, pressas de undre lagren af de öfre och
gifva efter för trycket — naturligtvis i rigtning nedåt, backen
utföre.
Sådan rörelse försiggår oupphörligt utefter hvarje
snöbe-täckt bergs branta sidor, i Himalaya, i Anderna och i Alperna:
men jemte denna rörelse, som beror af materialets töjbarhet,
förekommer ock en annan, en glidning utefter det lutande
planet. Den förtätade snön rör sig som en enda kropp utefter
bergsidan, slipar bort klippornas ojemnheter och polerar deras
hårda ytor, under det samtidigt äfven undersidan af det
väldiga polerings-instrumentet repas och fåras af de stenar, öfver
hvilka det drager fram. Ju längre ned massan stiger, desto
större bli dess förluster; stundom uppfrätes den af värmet,
redan innan den hunnit foten af sin sluttning; men ibland
upptages den af djupa dalgångar, i hvilka den sammanpressas till
allt större likhet med is och genom hvilka den rör sig framåt,
långsamt men mätbart, liknande i sina rörelser en väldig flod.
Så flyttas isen långt utom den eviga snöns gränser, tills
slutligen bortsmältningen nedantill håller jemnvigt med tillförseln
of-vanfrån. Här är gränsen satt för dess framsteg; mellan denna
punkt och snögränsen hafva vi en af is bildad gletscher,
derofvan snö eller "Firn". Den sistnämnda är den förres moder.
Flere sålunda uppfyllda dalar förena sig stundom till en
enda; sidogletscherna smälta då tillsammans inbördes och bilda
en stamgletscher. Både hufvuddalen och dess förgreningar äro
ofta nog krokiga; gletscherna måste då förändra sina rigtningar
för att komma fram. Ofta vexlar äfven dalens bredd, ismassan
pressas fram genom trånga klyftor och vidgar sig åter efter att
hafva passerat derigenom; dess midt rör sig hastigare än
sidorna, och ytan hastigare än bottnen. Punkten för den
hastigaste rörelsen följer samma lag som i en strömmande flod; den
går öfver från ena sidan om midtlinien till den andra,
allteftersom dalens böjning vexlar. De flesta stora gletscher i Alperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
