Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1-28
skuren vinkelrätt mot dess axel, den andra (bild 61) parallelt
dermed. Båda äro öfverdragna med ett tunnt lager af hvitt
vax och hafva i midten ett fint hål, hvari en synål kan
insättas; denna nål skall upphettas genom en derigenom ledd
elektrisk ström och sålunda blifva vår värmekälla. Bild 59 visar
hela anordningen af försöket ; B är stapeln, som utvecklar den
elektriska strömmen, c och cl två trädkapslar, som innehålla
qvicksilfver; den genom kristallskifvan Q insatta synålens öfre
ända går genom bottnen af den öfre kapseln c, och dess nedre
doppar ned i qvicksilfret i cl. När strömmen går fram från c
till cl, upphettas nålen, och vaxet på skifvan smälter. Men på
den förra skifvan bildar det smälta vaxet en cirkel (bild 60)
och visar sålunda, att värmet der fortplantas lika hastigt i alla
rigtningar; på den andra bildar det deremot en ellips (bild 61),
hvars längre axel är parallel med kristallens.
Kalkspat förhåller sig i detta hänseende som bergkristall;
dess ledningsförmåga är större längs den kristallografiska axeln
än i en deremot vinkelrät rigtning. I en turmalinkristall eger
deremot det motsatta förhållandet rum. Metallen vismut låter
med lätthet klyfva sig i en viss rigtning och leder, enligt hvad
Svanberg och Matteucci hafva visat, både värme och elektricitet
bättre längs klyfningsplanen än vinkelrätt mot dem.
Träd erbjuder ett utmärkt exempel på denna olikhet i
ledningsförmåga. För många år sedan anställde de la Rive och
de Candolle en undersökning öfver denna fråga och funno, på
fem olika trädslag som dervid användes, att ledningsförmågan
var större längs fibrerna än vinkelrätt mot dem. Den metod,
de använde, var just densamma, som Despretz (sid. 121)
begagnat för undersökning af metallerna.
För några år sedan har jag sjelf undersökt denna fråga
medelst den något vidlyftigare apparat, som beskrifves i
bihanget till detta kapitel, och dervid funnit, att det — såsom man
visserligen redan på förhand kunde förmoda — gifves i trädet
tre mot hvarandra vinkelräta rigtningar, längs hvilka
lednings-för mågan är olika. Ben första och förnämsta är parallel med
trädets fibrer-, den andra vinkelrät båcle mot dem och mot
årsringarne; den tredje, utefter hvilken ledningsförmågan är
svagast, är vinkelrät mot fibrerna och parallel med, eller rättare
tangentiel till årsringarne.
Såväl detta förhållande, som de särskilda trädslagens olika
ledningsförmåga visas af följande tabell, som innehåller
resultaten af mina undersökningar. De nämnda tre riktningarne
betecknas der i ordning med I, II, III. På ena sidan af en,
0,3 eng. tum lång, kub af hvarje särskildt trädslag lät jag under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
