Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VII - Bihang: Tyndalls apparat för undersökning af trädslags ledningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
140
Från både J och I’ utskjuter åt venster ett, i bilden synligt, utsprång;
dessa äro sinsemellan förenade med en fin membran, som med dem
innesluter kammaren m, hvars botten är af elfenben, och i hvilken
den kilfonniga ändan af beröringsstället mellan vismuten och
antimo-nen sticker in. S är en regel af träd, som kan skjutas fram och åter
medelst häfstången L; denna vrider sig kring en axel vid Q, och deri
är en ränna utskuren, hvari stiftet p’ kan röra sig. Vid regelns 8
högra ända synas två utsprång, mellan hvilka en membran är spänd;
sålunda bildas en kammare m\ hvars tre väggar och botten äro af
träd, men den fjerde utgöres af membranen; äfven denna kammare
innehåller qvicksilfver. På dess venstra vägg är en tunn platinatråd,
som är böjd flere gånger upp och ned (bild 67), inlagd och fastslagen
i regelns ändyta; man har derefter affilat denna yta, så att den
blifvit fullt plan, och täckt tråden med ett tunnt, glimmerblad, för att
hindra omedelbar beröring mellan den och det i kammaren
innehållna qvicksilfret. Den böjda trådens ändar ww’ föra till två små
fördjupningar ce’ i en elfenbensskifva, hvilka äro fyllda med
qvicksilfver. Det rätvinkliga rummet efgh är utskuret ur
mahognyskif-van, och dess botten bildas af en vid denna skifvas undre sida
fast-skrufvad messingsplåt, som är skuren i den form. de punkterade
linierna i bilden angifva; från denna plåt höja sig fyra koniska
elfenbensstolpar abcd; deras toppar, hvilka i bilden tyckas ligga i samma
plan som vismut- och antimon-stängernas öfre yta, äro i verkligheten
0,3 eng. tum lägre.
Af det trädslag, som skall undersökas, formas en kub af 0,3
eng. tums sida, och denne ställes på stöden abcd; regeln S skjutes
derefter mot kuben, så att denne tryckes fast mellan regelns
utsprång och elfenbens-utsprången vid IF. Härvid tryckas äfven de
båda kamrarnes m och m’ membraner af det inneslutna qvicksilfret,
liksom två elastiska kuddar, sakta mot kuben, och sålunda
försäkrar man sig om den likformiga beröring, som är nödvändig. ßegeln
S fasthålles i denna ställning af spiralfjädern r, som kan fästas vid
stiftet R
Det gäller nu att skaffa sig en värmekälla af noggrannt
mätbar och konstant styrka; dess värme skall meddelas åt kubens
venstra sida, och derefter skall uppmätas den del deraf, som under en
minuts tid genomgår kuben. Denna källa synes till venster om den
ofvan beskrifna apparaten; B är nemligen en liten elektrisk stapel,
vanligen blott ett enda element, hvars ström genomgår
tangentbusso-len F och rheostaten JR*): förmedelst dessa hålles strömmen
fullkomligt konstant dag från dag. Från R ledes denna ström till c,
derefter genom den böjda platinatråden (i bild 67), som deraf
uppvärmes, till c’, hvarifrån den går till stapelns andra pol. Medelst
nyckeln k kan den efter behag afbrytas eller framsläppas.
Den uppvärmda platinatråden meddelar sitt värme åt qvicksilfret
i kammaren m’; detsamma ledes derefter, som sagdt, genom
trädkuben till qvicksilfret i m och frambringar genom sin inverkan på det
*) Tangentbussolen är en slags galvanometer, medelst hvilken en
elektrisk ströms styrka kan noggrannt uppmätas; rheostaten deremot
ett instrument att efter behag öka eller minska denna styrka,
derigenom att man medelst en enkel mekanism förkortar eller förlänger
ledningstråden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
