- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
141

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VII - Bihang: Tyndalls apparat för undersökning af trädslags ledningsförmåga - Kap. VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

141 termo-elektriska paret AB en ny elektrisk ström, som från kopparne MM ledes genom galvanometern G. Försöken anställas sålunda. Sedan man förvissat sig om, att galvanometernålen i G visar på 0°, afbrytes den dithörande ledningen medelst nyckeln k'. I ett visst ögonblick, angifvet af en klockas sekundvisare, framsläppes medelst nyckeln k den elektriska stapelns B ström och får framgå under en minut; på den 60:de sekunden afbrytes den åter medelst k, och på samma gång framsläppes medelst k' den termo-elektriska strömmen. Galvanometernålens utslag afläses; dess storlek beror naturligtvis af den värmemängd, som genom trädkuben framkommit till föreningsstället mellan A och B. KAP. YIII. Afkylning är en förlust af rörelse; till hvad meddelas denna rörelse? — Akustiska försök till belysning af frågan. — Optiska försök. — Emissions- och Undulations-teorien. — Ljusets våglängder och svängningstal. — Den fysiska orsaken till färgerna. — Spektrums osynliga strålar. — Förklaring af värmestrålningen. — Det strålande värmets återkastning från plana och buktiga ytor: lagen derför är densamma som för ljuset. — Försök med två hålspeglar. Yi befinna oss nu just på gränsen mellan de båda afdel-ningarne af vårt område. Hittills hafva vi alltjemt sysselsatt oss med värmet, såsom förbundet med fasta, flytande eller gasformiga kroppar, kortligen såsom termometriskt; vi hafva sett det förändra dessa kroppars volymer, sett det smälta de fasta och förflyktiga vätskorna; sett det fortplanta sig genom de förra medelst ledning och sprida sig genom vätskor och gaser medelst öfverförning. Vi komma hädanefter att studera det under helt andra förhållanden än de hittills betraktade. Här hänger en upphettad koppar kula 1 luften; I sen den glöda, dess glöd aftager, kulan blir mörk; den afsvalnar. Med den uppfattning af värmets väsende, som vi nu hafva, måste vi betrakta denna afsvalning såsom en förlust af molekular-rörelse. Men rörelse kan ej gå förlorad, den måste meddelas åt något annat ting; till hvilket annat har då kulans molekular-rörelse öfverflyttats? I skolen antagligen svara mig: Till luften; och detta är sannt, men blott till en del. Luften stryker fram öfver kulan och stiger upp deröfver i en varm ström; I sen densamma ganska tydligt mot skärmen, när jag låter en stark ljus-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 6 11:12:29 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free