•176 Våi' cylinder måste alltså tillslutas med ett ämne, som släpper mörkt värme fritt igenom. Skola vi begagna glas dertill? En blick på tabellen å sid. 167 säger oss, att glas är fullkomligt ogenomträngligt för dylikt värme; likså gerna kunde vi tillsluta cylindern med metallskifvor. Men se nu, huru den ene forskarens upptäckter blifva till gagn för en annan; liuru vetenskapen växer, derigenom att de resultat, den ene vunnit, blifva mäktiga hjelpmedel för en sednare. Hade ej Melloni upptäckt bergsaltets diatermana egenskap, så vore vi nu alldeles strandsatte. Länge nog var emedlertid svårigheten att erhålla berg-saltskifvor, tillräckligt stora och rena för ändamålet, nästan oöfvervinnerlig. Men en naturforskare behöfver ej länge vänta på hjelp, blott han tillkännager sina behof; och tack vare mina vänners välvilja har jag här skifvor af detta dyrbara ämne, hvilka medelst locken A och B kunna skrufvas lufttätt på cylinderns ändar. Denne är ock försedd med två kranar, af hvilka den ene c afstänger eller öppnar förbindelsen med en luftpump, som kan tömma cylindern, under det genom den andre c' luft eller någon annan gas kan deri insläppas. Framför dess ena ända står vidare en Leslies kub C, full med kokande vatten och öfverdragen med sot, som ökar dess utstrålning; vid den andra vår termo-elektriska stapel, från hvilken trådar leda till galvanometern. Mellan ändan B af cylindern och kuben C är en bleckskärm T ställd, som drages undan, när man vill framsläppa värmestrålarne från C genom B A till stapeln. Vi utpumpa nu luften ur cylindern och draga skärmen litet åt sidan; strålarne genomgå tomrummet och falla på stapeln. Skärmen hindrar dem emedlertid ännu till en del, galvanometernålen visar stadigt på 30°. Nu skola vi insläppa torr luft; detta sker medelst kranen c', från hvilken ett böjligt kautschukrör leder till de två krokiga rören TJ, TT, hvilkas ändamål nu skall förklaras. Båda äro fyllda med pimstensbitar, hvilka i TJ äro genomdränkta med en lösning af kaustikt kali, i TJ' med svafvelsyra; de förra absorbera och qvarhålla den inträdande luftens kolsyra, de sednare dess vattenånga; den luft, som inkommer i cylindern, är således renad från dessa beståndsdelar. Nu störtar den in — qvicksilfret i luftpumpens barometerprofvare faller såsom tecken dertill — och under det detta sker, bören I observera galvanometernålen. Om luften förmår i någon märkbar grad absorbera ethervågorna, måste värmets aftagande röja sig genom en minskning af nålens utslag. Cylindern är nu full, men I sen ingen förändring på galvanometern och skullen ej heller hafva märkt